Från Rilpedia

Serubbabel var en man av Davids släkt, som spelade en viss roll i Jerusalem efter judarnas hemkomst från Babel. Huruvida han verkligen varit ledare för dem som först återvände därifrån är ovisst, eftersom den förteckning på de återkomna som finns i Esra 2 och Nehemja 7 av flera forskare betraktas som åsyftande en senare tid.

På profeterna Haggajs och Sakarias’ tid (520) stod i varje fall Serubbabel med översteprästen Josua i spetsen för judarna i Jerusalem. Serubbabel var då persisk ståthållare över den judiska kolonien (Haggaj 1:1), och såväl Haggaj som Sakarias utpekade honom rent av som den blivande Messias (Haggaj 2:21-24, Sakakarias 6:9 ff.). Hur länge Serubbabel innehade sin ställning som judarnas världsliga överhuvud vet man inte, då han efter denna tid försvinner ur historien.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Serubbabel, 1904–1926 ^(Not).