Segerstedt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Segerstedt, släkt från Södermanland. Dess äldste stamfader är Bengt som troligen var torpare under mitten av 1600-talet i Stigtomta socken. Hans son Anders Bengtsson var torpare och skomakare, och blev far till prosten Johannes Segerstadt (1714-1778) som var gift med Maria Christina Kumblin. Från dessas tre söner är släkten uppdelad i tre grenar.

Den yngre grenens anfader är läkaren, prästen och skriftställaren Albrekt Julius Segerstedt (1763-1815) som deltog i riksdagen 1815 och vidare hyrde ett tryckeri där han utgav skrifter om brännvinsbränning, medicin och kyrkliga frågor. Han var gift med Gustava Bergius.

En av hans söner var komministern Calle Anders Segerstedt, som med sin hustru Mina Lingmark fick sonen Albrekt Julius Segerstedt (1844-1894). Denne var skolman och publicist som utgav läroböcker för folkskolan och redigerade Weckoblad för folkundervisningen 1877-1887 och tidskriften Hemmet 1872-1873 samt skrev i flera lokala tidningar. Vidare publicerade han en del skönlitteratur och sammanställde 1884 i Svenska folksagor och äfventyr sagor, legender och vidskepelse från hela landet. Han var först gift med Fredrika Sofia Bohman, och därefter med Hilda Sofia Augusta Schröderheim. Med den förra hustrun fick han sonen Torgny Segerstedt som blev en världsberömd publicist under andra världskriget. Han i sin tur blev far till filosofen och sociologen Torgny Segerstedt den yngre samt journalisten och politikern Ingrid Segerstedt-Wiberg.

En annan släkt med namnet Segerstedt kommer från Skellefteå. Anfadern var soldaten Östen Johansson Tapper (1731-1802), rote nr 118 Drängsmark, som först avancerade till korpral och sedan till sergeant/rustmästare och tog sig namnet Segerstedt.

Personliga verktyg