Ryska revolutionen 1905
Från Rilpedia
 |
En eller flera användare anser att Petrogradkommunen 1905 bör infogas i denna artikel. (Diskussion) |
Den ryska revolutionen 1905 var en folklig resning mot kejsare Nikolaj II och ses som en upptakt till de två stora revolutionerna 1917.
Innehåll |
Bakgrund
Det egentliga Ryssland var vid denna tid sedan länge en absolut monarki, alltså en monarki i egentlig mening: Den ryske kejsaren (tsaren) styrde på egen hand landet som han eller hon fann för gott, utan att dela makten med någon slags lagstiftande församling eller annat parlament. (Det fanns dock ett parlament, Lantdagen, i det ryska lydriket Finland.)
Sedan februari år 1904 befann sig Ryssland i krig med Japan. Kriget gick dåligt för Ryssland. Det ledde till stora ryska förluster i fält, och till hungersnöd och misstro mot styret i Ryssland.
Den blodiga söndagen
Den 22 januari demonstrerade över 200 000 svältande människor i Sankt Petersburg för att vädja till kejsaren om att få mat. Det fredliga demonstrationståget gick till Vinterpalatset, där tsarens soldater öppnade eld mot demonstranterna. Hundratals dödades och tusentals sårades och händelsen fick namnet den blodiga söndagen.
Arbetarråden
Efter den blodiga söndagen bröt en revolution ut. Arbetare strejkade, bönder gjorde uppror och soldater gjorde myteri. En av revolutionens främsta ledare var den unge Lev Trotskij[källa behövs]. Det var nu som sovjeterna, arbetarråden, för första gången bildades.
Följder
Revolutionen slogs slutligen ner i december och ledarna, inklusive Trotskij, fängslades. Under en kortare tid gav dock kejsaren efter för trycket, och ett ryskt parlament (Duman) inrättades, med ett begränsat inflytande. Efter några år gjordes Duman dock praktiskt taget betydelselös, och Nikolaj II kom att fortsätta att styra Ryssland enväldigt fram till februarirevolutionen 1917. Finlands lantdag demokratiserades dock år 1906, och detta resultat av 1905 års revolution blev mer beständigt.
Se även
