Omvårdnad
Från Rilpedia
Omvårdnad är det som är sjuksköterskans ansvarsområde. Begreppet omfattar förutom det praktiska/kliniska (patientnära) arbetet även det som är det vetenskapliga studiet av sjuksköterskans arbete.
Innehåll |
Definition
Begreppet saknar en enhetlig definition som täcker över olika språk. I Norge kallas begreppet sykepleie och det ligger därmed tydligt och nära knutet till sjuksköterskans profession. Inom den svenskspråkiga tradition kring Katie Eriksson och Åbo Akademi kallas disciplinen vårdvetenskap. Engelskan använder begreppet nursing.
I vissa svenska skrifter används begreppet omvårdnad synonymt med vårdvetenskap. Andra väljer att se vårdvetenskap snarare som ett samlingsnamn på discipliner såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och omvårdnad. För ytterligare andra - vilket ligger nära Erikssons definition - är vårdvetenskap att betrakta som studiet av vård och vårdande, vilket även andra discipliner kan vara verksamma inom.
Sjuksköterskan Virginia Henderson definierar omvårdnad så här:
- Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift skall utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende.[1]
En svensk beskrivning av omvårdnad som utarbetats vid Umeå universitet lyder:
- Omvårdnad syftar till att hjälpa en person att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa/friskhet, förebygga ohälsa/sjukdom samt återställa och bevara hälsa/friskhet.[2]
Historia
Den första som skapade traditionen kring en formaliserad utbildning i vård var engelskan Florence Nightingale vid St Thomas' Hospital. En samtida med Nightingale var Marie Cederschiöld och utbildad i Kaiserswerth även hon. Cederschiöld grundade 1851 det som idag är Ersta Sköndal högskola. En av Nightingales studenter, Emmy Rappe, kom 1867 att grunda Röda korsets sjuksköterskeskola, den första sekulära sjuksköterskeutbildningen i Sverige. På drottning Sophias önskemål grundades Sophiahemmets högskola 1884.
Omvårdnad i Sverige
Från att ha varit ett kall, nära knutet till en kristen pietistisk tradition med diakonissan som förebild, är omvårdnad nu även en vetenskaplig disciplin. I dagsläget finns fler än 500 sjuksköterskor i Sverige vilka har avlagt doktorsexamen. Flertalet avhandlingar är dock inte inom omvårdnad även om avhandlingens ämne varit relaterat till omvårdnad. Eftersom omvårdnad är nytt som akademisk disciplin har de flesta i stället avlagt sina examina inom annan fakultet såsom medicin med olika specialiteter, vårdpedagogik, filosofi, antropologi, sociologi m fl. Som kuriosa kan nämnas att den första sjuksköterskan som disputerade gjorde detta inom arkeologi. Omvårdnadsteorier är olika former av kunskap som används som stöd i sjuksköterskans arbete. Ett exempel på en omvårdnadsteori är Levines bevarandemodell.
Svenska professorer i omvårdnad
Den första svenska professorn i omvårdnad var Astrid Norberg vid Umeå universitet. Vid Karolinska Institutet finns professorerna bland andra Sirkka-Liisa Ekman, Carol Tishelman, Ulla Waldenström, Regina Wredling och Professor Inga-Lill Hallberg Rahm Lunds Universitet.
Se även
Källor
- ↑ Henderson, V., Grundprinciper för patientvårdande verksamhet (1991). Solna: Almqvist & Wiksell.
- ↑ Norberg, A. et al., Omvårdnadens mosaik. En modell (1997). Stockholm: Liber
