Från Rilpedia

Mesaugnar finns inom den kemiska massaindustrin med sulfatprocessen och används till att bränna (ofta kallat att ombränna) mesa och härigenom återvinna kalk.

Ugnarna är utformade som långa rörformade roterugnar för att ge erforderlig uppehållstid för processerna. Ugnarna är tegelklädda på insidan. Uppvärmningen sker genom direktverkande förbränning av eldningsolja eller naturgas. Ofta bränns de i massaprocesserna bildade illaluktande gaserna (icke kondenserbara gaserna) inklusive metanol i mesaugnen. För att minska användnngen av mineralbränslen används ibland torrt spån som bränsle och vissa bruk genererar brännbar gas från torkade ved- och barkrester.

Mesa är benämningen för ett slam huvudsakligen bestående av kalciumkarbonat, CaCO₃, bildat vid kausticering av grönlut.

(Om)bränningen av mesa sker i mesaugnar genom torkning och upphettning av mesan till ca 1100 ^oC varvid kalciumkarbonatet omvandlas till bränd kalk (CaO):

CaCO₃ (s) → CaO (s) + CO₂ (g)

Kausticering av grönlut innebär att grönlutens natriumkarbonat (Na₂CO₃) med hjälp av bränd kalk omvandlas till natriumhydroxid (NaOH), ofta kallad kaustik soda:

CaO (s) + H₂O (l) → Ca(OH)₂ (aq)

Ca(OH)₂ (aq) + Na₂CO₃ (aq) → CaCO₃ (s) + 2NaOH (aq)

Härigenom utgör mesaugnen med mesabränningen ett huvudsteg i den så kallade kalkcykeln där bränd kalk används för att generera processalkali i form natriumhydroxid och där den den utfällda mesan sedan bränns på nytt.

Mesabränningen sker aldrig helt fullständigt och dessutom kan ämnen medfölja i mesan som stör bränningsprocessen (såsom natrium i form av natriumkarbonat och natriumhydroxid). Vissa medföljande ämnen kan också störa kausticeringsprocessen och en mindre mängd mesa går alltid förlorad eller måste "stötas ut" för att undvika ackumulering av störande ämnen, så kallade processfrämmande ämnen ("non-process elements"). Som exempel på sådana ämnen kan nämnas aluminiumoxid (Al₂O₃), järnoxid (Fe₂O₃), och kiseldioxid (SiO₂). Utstött mesa måste naturligtvis ersättas antingen med färsk kalk (CaO) eller med kalksten (CaCO₃) för att kalkmängden i kalkcykeln ska bibehållas.