Joseph Maria Pernter
Från Rilpedia
Joseph Maria Pernter, född 15 mars 1848 i Neumarkt, södra Tyrolen, död 20 december 1908 i Arco, Italien, var en österrikisk meteorolog, professor.
Pernter hade till en början för avsikt att först bli teolog och inträdde 1864 i jesuitorden, studerade vid universitetet i Innsbruck, verkade därpå som lärare i fysik i Kalocsa och Kalksburg, utträdde ur jesuiterna 1877, studerade fysik under den berömde professor Stefan vid universitetet i Wien och tog filosofie doktorsgraden där 1880.
År 1878 började han arbeta som meteorolog vid centralanstalten för meteorologi och jordmagnetism i Wien, där han 1880 blev assistent och 1884 adjunkt; han blev 1885 docent i meteorologi vid universitetet i Wien samt 1890 e.o. och 1893 ordinarie professor i kosmisk fysik vid universitetet i Innsbruck, där han särskilt ägnade sig åt studiet av den i Alperna viktiga föhnvinden. Genom de atmosfäriska ljusfenomen, som åtföljde utbrottet av vulkanen Krakatoa 1883, leddes han till ett ingående studium av de atmosfäriska ljusfenomenen i allmänhet och utförde därvid sitt främsta arbete, Meteorologische Optik (1902-06). Han uppvisade på en konferens i Graz 1902 att den vid denna tidpunkt utbredda hagelskjutningen var verkningslös.
År 1897 blev han professor i geofysik vid universitetet i Wien samt direktor för centralanstalten för meteorologi och geodynamik där. De förutvarande jordmagnetiska mätningarna vid denna anstalt hade måst upphöra, sedan en elektrisk spårvägslinje dragits tätt förbi centralanstalten, men i stället fick man ansvar för ett omfattande system med flera tusen stationer för iakttagelser av jordbävningar. Förutom sitt ovannämnda huvudarbete skrev han många arbeten i meteorologi och kosmisk fysik.
Källa
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Pernter, Joseph Maria, 1904–1926 (Not).