Från Rilpedia

Jonbyteskromatografi eller jonbytarkromatografi (eller mer allmänt jonkromatografi) är en form av kromatografi som används för att separera joner. Den används ofta vid separation och rening av proteiner, peptider, nukleinsyror och andra laddade molekyler.

Den stationära fasen är ett fast ämne, en jonbytare, som består av laddade grupper. Den mobila fasen är en vattenlösning. Det finns två sorter, anjonbytare och katjonbytare. En anjonbytare binder negativt laddade joner medan de positivt laddade kommer att gå rakt igenom kolonnen. Alltså består anjonbytaren av katjoner, till exempel kvartära ammoniumgrupper som är oberoende av pH. En katjonbytare binder de positivt laddade jonerna medan de negativt laddade går igenom. Katjonbytaren består således av anjoner som binder katjonerna. Exempel på en katjonbytare är till exempel sulfonat som är en mycket stark syra och som därmed har samma laddning i hela pH-intervallet.

De joner som har bundit till den stationära fasen kan man skilja åt utifrån hur starkt laddade de är till exempel genom att ändra pH i lösningen.

Material

Matrixen kan bestå av cellulosa, agaros, polystyren eller dextran.

Källor

• Wilson K., Walker J: Principles and Techniques of Biochemistry and Molecular Biology, Cambridge University Press, 2005, 6th ed.