Jesu genealogi
Från Rilpedia
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. Motivering: wikiformatering, språkvård |
Två släktlinjer av Jesu genealogi finns återgivna i Bibeln. Båda dessa släktlinjer sägs vara Josefs släktlinje, men med tanke på att de båda skiljer sig åt så påtagligt så anser många forskare att den ena är Marias släktlinje.
Jesu genealogi återges I Bibeln i Matteus första kapitel, och i Lukas tredje kapitel. Både Lukas och Matteus hävdar att de återger Jesu genealogi genom Josef. Deras yrkanden kan dock inte båda vara sanna, eftersom de skiljer sig helt ifrån varandra ända ner till Kung David. Eller kan de de?
Både Heli och Jakob (vilka båda, I var sin bok, uppges som fäder till Josef), kan inte rimligen vara biologiska fäder till Josef. Jerusalem Talmud skriver att Mariah var dotter till Heli (Haggigah, Bok 77, 4). Om Jerusalem Talmuds källor var riktiga så skulle detta verifiera att Matteus återgivna släktlinje för Jesus går genom Josef, medan Lukas återgivna släktlinje går genom Maria.
De båda släktlinjerna i Matteus och Lukas skiljer sig avsevärt från varandra, och inte förrän vid Kung David smälter de båda släktlinjerna samman. Detta visar att både Josef från Nasaret och Maria, Jesus mor, var av kunglig börd.
Ur ett kristet perspektiv, och även ur ett Messianskt perspektiv, är den konungsliga härkomsten av stor betydelse, eftersom det var profeterat att Messias skulle födas i Davids släktlinje. Och på Josefs sida framstår det att Jesus skulle varit åtminstone en prins (det finns ju ingen uppteckning som visar om det fanns någon annan pretendent till Davids tron med högre succession). På Marias sida fans också den konungsliga linjen, men sannolikt gick inte tronen i arv på mödernet.
Detta skulle kunna vara förklaringen till att Lukas väljer att skriva Jesu genealogi genom Maria. Och det var helt i sin ordning att beskriva Helis svärson Josef som Helis son. Efter att ha säkerställt svärdssidans rätt till kronan kunde Lukas fortsätta med att fullborda Marias släktlinje.
Teoretiskt sett kan man tänka sig ett par andra alternativ till varför Josef fäder har olika namn i de två släktlinjerna. Dels skulle man kunna tänka sig att Heli och Jakob är en och samma person, att Jakob skulle vara Helis namn som patriark (på samma sätt som Abram blev Abraham, och Jakob blev Israel), men det finns inga bevis som tyder på detta, och det skulle inte förklara olikheterna i de båda släktlinjerna i Matteus och i Lukas.
Sedan kan man naturligtvis tänka sig att en, eller båda, släktlinjerna är påhittade, men med tanke på att de var tillgängliga för många tidiga judiska kristna (som verkligen studerade och hade tillgång till massor av genealogiska uppteckningar för jämförelse), så skulle en sådan avvikelse från sanningen troligtvis ha avslöjats.
Det finns ett annat alternativ, som är en urgammal kristen tradition som både förklara olikheterna i Josefs fars namn, samt diskrepansen i släktlinjerna. Josefs farmor, Estha, gifte sig med Mathan, en ättling till David genom Salomo, och födde honom en son; Jakob. Därpå dog Mathan, och Estha gifte om sig med Mathat, en ättling till David genom Nathan, en mindre känd son till konung David. Åt sin andra make födde hon, enligt traditionen, Heli.
Så enligt traditionen var Jakob och Heli halvbröder med samma mor. Heli gifte sig men dog utan barn. Jakob följde då judisk sed och gifte sig med sin broders änka, för att ge avkomma åt sin bror, vilket han också gjorde, då bl.a. Josef.
Detta innebär att både Matteus och Lukas kan vara helt korrekta i sina genealogiska återgivanden, trots att de skiljer sig åt, eftersom den ena kan beskriva släktlinjen med den biologiske fadern till Josef (Jakob), och den andra med den juridiska fadern (Heli).
Det fanns tre orsaker till varför Jesu släktlinjer var så väl nedtecknade;
1.Till att börja med var det av juridisk-ekonomiska skäl. Var och en av Israels stammar hade fått var sin del av Israel som arvslott, och undan för undan ärvdes denna av de enskilda stammarnas barn och barnbarn. Arvslotterna blev delade vid arvskifte, och mark såldes, men utblottade Israeliter som kunde bevisa sin härstamning genom en välskött genealogi kunde vart femtionde år ansöka om del av den gamla arvslotten åt sin familj. Den som saknade genealogisk uppteckning ansågs inte vara annat än en invandrare utan rätt till den mark som Gud givit dem.
2. En andra anledning till de noggranna uppteckningarna var av andlig natur. Gud lovade Abraham att alla som skulle välsignas av Gud skulle tillhöra hans släkt. (1 Mos 17:1-27) Löftet upprepades senare till Abrahams son och sonson, Isak och Jakob. Därför såg alla Israeler till att kunna bevisa sin rätt till Guds välsignelser genom blodsband till Abraham, Isak och Jakob. Detta torde vara anledningen till att Matteus inte nedtecknade Jacobs släktlinje längre tillbaka än till Abraham, för det var där de andliga löftena låg.
3. Men i Jesu fall fanns ytterligare ett tungt vägande skäl till att föra noggranna genealogiska uppteckningar. Flera profetior hade uttalats som sade att Messias skulle födas i Davids släktlinje (Jeremia 23:5, Jesaja 9:7). Detta inspirerade naturligtvis alla som hörde till Davids släkt att föra noggranna uppteckningar så att en tänkbar Messias i familjen inte skulle falla på slarv med uppteckningarna.
Med tanke på hur Jesu liv ändades så vet vi med säkerhet att han hade många fienden. Han anklagades bland annat för hädelse, då han påstod att han var Messias. Översteprästerna var tvungna att ta in falska vittnen för att lyckas fälla honom. Det allra enklaste hade varit om det hade varit något fel i Jesu genealogi, att det kunde påvisas att han inte var av Davids hus. Då hade de haft svart på vitt. Vi kan vara helt säkra på att det vore det första översteprästerna hade kontrollerat. Men juridiskt sett var Jesus Josefs son, och Josef hade rest till Davids stad, till Betlehem, för att låta skattskriva sig. Detta gjorde han för att han var av Davids hus. Jesu släktskap med Konung David var uppenbarligen helt oantastlig, eftersom det aldrig anfördes emot honom.
