Japans administrativa indelning
Från Rilpedia
Japans administrativa indelning, som den ser ut i dag, skapades under meijirestaurationen. Den högsta administrativa nivån för Japan är landet som helhet, och under detta delas Japan in i administrativa områden på tre nivåer: Nivå 3: shi (市), machi/cho (町), mura/son (村) < nivå 2: to (都), fu (府), ken (県), do (道) < nivå 1: centralmakten.[1] På vart och en av nivåerna hålls allmänna val.
Det nuvarande systemet har använts sedan 1871, då det tidigare kinesiskinspirerade hansystemet övergavs efter drygt 300 år. Före hanystemet (sedan 800-talet) delades Japan in i provinser (kuni). Dessa lever kvar i det allmänna medvetandet, ungefär som de svenska landskapen.
Uppställningen här nedanför innehåller också indelningar med rent postal funktion, och därför fler nivåer än de som används i Japan.
Innehåll |
Administrativ nivå 1, prefekturer och städer med speciell status
Japan är i första hand indelad i 47 administrativa områden. Dessa är uppdelade i 43 prefekturer eller län (ken, 県), en storstad (to, 都, för Tokyo), ett territorium (dō, för Hokkaido) samt två storstadsregioner (fu, 府, för Kyoto och Osaka). Dessa administrativa områden går under den samlande benämningen todōfuken (都道府県), vilket är en akronym av de fyra typerna. Man brukar för enkelhetens skull benämna samtliga av dessa områden som prefekturer.
Det finns även sjutton städer med speciell status (政令指定都市, serei shitei toshi) som administrativt är ungefär lika självstyrande som prefekturerna. Man brukar dock oftast redovisa dessa städer under de prefekturer där de är belägna.
- Exempel: Iwate prefektur
Administrativ nivå 2, städer och distrikt
Prefekturerna är indelade i städer (shi, 市) och distrikt (gun, 郡). Distrikten har ingen egentlig administrativ funktion utan fungerar i huvudsak som postnummerområden.
- Exempel: Akirunoshi
Administrativ nivå 3, samhällen och Tokyos stadsdelar
Distrikten är i sin tur indelade i mindre administrativa enheter. Dessa kallas chō / machi (町, olika läsningar av samma tecken), mura / son (村, d.o.). Dessa utgörs mestadels av bysamhällen och distrikt av glesbygdskaraktär, men några av dem har storlek och befolkningstäthet i klass med många städer. Till samma administrativa nivå hör även Tokyos stadsdelar (区, ku).
Machi / chō, mura / son och ku fungerar tekniskt sett på precis samma sätt som shi, med samma grad av lokalt självstyre, men grupperas alltså i distrikt. På japanska använda benämningen shichōsonku (市町村区) för administrativa områden av typerna stad (shi) och andra samhällen (chō/machi, mura/son samt Tokyos ku). Termen är en akronym av områdestyperna.
Administrativ nivå 4, stadsdelar och mindre byområden
Den fjärde nivån utgörs av de stadsdelar (区, ku) som ingår i de städer som har speciell status (政令指定都市, serei shitei toshi) utanför Tokyo och stadsdelar i andra samhällen. Dessa stadsdelar har förvirrande nog ofta chō eller machi i namnet, precis som samhällstypen.
- Exempel: Ginza
Administrativ nivå 5, smådistrikt
Den lägsta administrativa nivån utgörs av små distrikt, chōme (丁目). Dessa har generellt inga namn utan numreras, till exempel 1- chōme, 2- chōme och så vidare.
Subprefekturer
Vissa av Japans prefekturer är helt eller delvis indelade i subprefekturer, var och en med ett myndighetscenter (支庁, shichō). Dessa subprefekturer kan ses som myndigheternas förlängda armar för att erbjuda service i avlägsna delar av prefekturerna, till exempel vissa öar. Den enda av landets prefekturer som helt är indelad i subprefekturer är Hokkaido, med totalt fjorton sådana områden. Andra prefekturer som bitvis är indelade i subprefekturer är Hyogo, Kagoshima, Miyazaki, Nagasaki, Okinawa, Shimane, Tokyo och Yamagata. Chiba hade subprefekturer fram till 2003, då dessa ersattes av medborgarcentran (県民センター, kenmin-senta). Många människor i Japan är omedvetna om existensen av subprefekturer, förutom i Hokkaido och Tokyo där en del äldre invånare i Hokkaido samt invånare på en del öar som tillhör Tokyos prefektur fortfarande använder namnen för subprefekturerna, med suffixen -kannai eller -shichō, i sina postadresser.
Övrigt
Det finns ytterligare indelningar i än mindre enheter som kallas banchi (番地, ungefär kvarter) som är postala områden utan administrativ funktion. Ibland brukar nivå 4 delas in i två separata nivåer, med ku på fjärde nivån och chō och machi på en femte nivå (med den femte nivån då nerflyttad till en sjätte nivå).
Källor
- [1] Statoids, Districts of Japan. Beskrivning av Japans administrativa uppdelning.
- [2] Adressystemet i Japan.
- [3] Statistikbyrån i Japan, resultat från folkräkningen 2005.
- [4] Japan-101.com, information om subprefekturer.
- ↑ Japanska Wikipedia
