Gotländska ortnamn
Från Rilpedia
Gotländska ortnamn är, likt resten av svenska ortnamn, namngivna efter geografisk omgivning och ger ändelser så som -sund (Fårösund) och -vik (Katthammarsvik). Det förekommer också andra rikstäckande ändelser där orten beskrivs så som -by (Visby), -hamn (Kappelshamn) och -hem (Dalhem). De ändelser som är specifika just för Gotland är t.ex. -arve, -ings och -garn. Utöver ortnamn som bygger på två sammansatta och beskrivande ord förekommer, som i så många andra landskap i Sverige, egennamn, t.ex. Slite, När och Lye.
Innehåll |
Visby
Namnet Visby härstammar från forngutniskan och har tolkats på många olika sätt. Den vanligaste tolkningen är att Visby till en början endast hette Vi, vilken omnämns i Gutasagan. Dagens Visby har alltså vuxit fram ur den tolkningen och är uppdelat i två ord: vi-, som betyder offerplats och –by, som i detta sammanhang betyder stad.[1]
Typiska gotländska ortändelser
-
- -garn Betyder långt eller smalt vattendrag, smal udde eller vik. Ex. Gammelgarn, Ljuggarn, Östergarn.[2]
-
- -arve Kommer från arvegods, en gård som gått i arv. Ex. Busarve.
-
- -ings Ett ägandenamn, t.ex. en gård som ägs av någon. Förekommer oftast i gårds- och mindre bynamn. Ex. Kallings.
Exempel på ortnamn
- Hemse. Centralort på södra Gotland. Namnet Hemse kommer från Hemsö där –ö står för ortens tidigare placering mellan två myrar men som numera är urdikade
Referenser
- ↑ Gotländska ortnamn, 1994. Ingemar Olsson. Ödins Förlag AB
- ↑ http://sv.wikipedia.org/wiki/Ortnamns%C3%A4ndelser_i_Sverige#-garn
- ↑ Gotländska ortnamn, 1994. Ingemar Olsson. Ödins Förlag AB
- ↑ http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Orter_i_Gotlands_l%C3%A4n