Gamla Haga
Från Rilpedia
Gamla Haga är benämningen på den bebyggelse som först anlades för Gustav III:s räkning innan Haga slott uppförts. Bebyggelsen vid Gamla Haga består av Stora huset, som beboddes av Gustav III då han vistades på Haga, Köksflygeln samt Vaktflygeln.
Ursprungligen var gården en prästgård under Solna församling. Bebyggelsen var då belägen ca 200 meter norr om Gamla Hagas nuvarande plats på den äng som vetter mot Brunnsviken. Efter Kungens förvärv år 1771 av "Prestegorna, Hagen eller Haga gård", alla namnen på den gamla gården användes, lät kungen år 1785 flytta byggnaderna till deras nuvarande plats på höjden nedanför den Turkiska paviljongen.
Byggnaderna har omisskännliga 1700-talsdrag, men kan ursprungligen vara från 1600-talet, då byggnaderna torde ha uppförts som delar i en prästgårdsanläggning. Stora huset är uppfört som en sexrumsplan, men rummen på bottenplanet mot söder slogs sannolikt ihop till ett rum, för att möjligtvis få ett spatiösare rum åt kungens representation. Detta rum användes sedermera av kungen som matsal. Övriga rum på bottenplanet är "Cabinettet", kungens skrivrum och garderob, kungens "Sängkammare" samt ett "Förmak" (numera inrett till kök).
Kungen vistades mycket på Gamla Haga, då vistelsen där erbjöd välbehövlig vila och avbrott i det stela hovlivet på slottet. Gamla Haga var således för kungen en plats för rekreation i rousseausk anda. Vid kungens "Maison favorite", som Gamla Haga benämnts av kungen, kunde han samla sina riktigt nära vänner och dåtidens konstnärer, bland andra Carl Michael Bellman.