Fullestads kyrka
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. Hjälp Wikipedia genom att lägga till relevanta interna länkar, kategorier, språklänkar med mera. |
Innehåll |
Fullestad kyrka
Kyrkan
Fullestad har sedan urminnes tid ingått som församling i Lena pastorat. Namnet betyder troligen "boplats vid fulla, d.v.s. byn där ån lätt svämmar över. På 1100-talet började kristna samhällen ta form i Västergötland. Landsbygden indelades i socknar. Ordet socken kommer av söka de som söker sig till samma kyrka bildar en socken. Många kyrkor byggdes vid denna tid, först i trä sedan i sten. Den första stenkyrkan i Fullestad byggdes troligen på 1300-talet i gråsten. Utvändigt är kyrkan 17 meter lång och 11 meter bred. Väggarna är ca 1,5 meter tjocka. Nu finns det 2 rudbågade fönster åt söder, 2 åt norr och ett åt väster (bakom orgeln). Från början fanns det bara 2 mindre åt söder, beroende på att norr var det onda vädersträcket. Kyrkdörren i söder, var förr avsmalnande upptill.
Inventarier
Den äldsta kyrkoboken för räkenskaper skänktes 1672 av befallningsmannen på Lagmansholm herrgård, Lars Svensson Hodhell (där Birger Jarl bodde på 1200-talet). Boken hade han köpt i Stockholm. Boken finns nu på Landsarkivet i Göteborg.
På sockenstämman i Fullestad i juni 1685 är antecknat en kalk av tenn och en av silver, skänkta av fru Beata Bonde, maka till baron Axel Rosenhane på Lagmansholm. Deras dotter Beata Rosenhane gifte sig med översten Johan Crusebjörn från Karstorp i Östergötland. På norra väggen i kyrkan hänger ätten Crusebjörns epitafium. Epitafium är en minnessköld med vapen avsedd att hänga i en kyrka. Makarna Crusebjörn har sitt vilorum under koret. Det berättas arr: Crusebjörn, i dubbla ekkistor, var väl bibehållen. Under vänstra armen hade han den bibel, som vår kyrkoherde läste ur.
Under koret vilar också baron Carl Hierta (på Lagmansholm) död 1793 med sina två fruar: Fredrika Johanna Rosenhane, död 1753, Maria Charlotta von Plomgren, död 1793.
Kyrkobrand
1692 brann kyrkan. Detta var inte första gången kyrkan brann. Prosten Warholm vet att berätta, att "Fullestads kyrka en gång i förra krigstiden sattes i brand av en dansk soldat, hans regementschef tyckte att detta var ett skammligt tilltag, och straxt derpå blifvit, upphängd i Lagmansholms port".
Redan i april 1693 var man igång med reparationen efter branden. Församlingsborna bidrog med gåvor och eget arbete förutom kyrkoskatten. De fattiga som inte kunde betala kyrkoskatten på 4 öre, fick göra dagsverken. Fru Beata Bonde på Lagmansholm skänkte 25 daler silvermynt. Fullestads församling fick kollektmedel från stiftet, 37 daler silvermynt. 1697 blev vapenhuset av ek färdigt. År 1700 togs kyrkan åter i bruk.
Kyrkomålningar mm
Det dröjde ända till 1752 innan utsmyckningen av kyrkan var klar. Då anställdes mäster Detthlef Ross och hans gesäller från Borås för att måla altartavlan och väggarna. De arton vackra målningarna på läktarens framsida finns ännu kvar. De föreställer Kristus omgiven av lärljungar, evangelister, m fl, den s k apostla-serien, som var så omtyckt under 1700-talet.
Kyrkklockorna
Klockstapeln byggdes 1699 av ek. Först 1771 hade man fått ihop pengar till den första klockan. Den beställdes i Skara. När Lena kyrka byggdes flyttades Fullestads klocka till den nybyggda kyrkan. Men eftersom begravningar fortfarande skedde på Fullestad, och klockringning då skulle ske, skängte kapten Bauer en ny klocka till församlingen. Den göts i Jönköping 1841. På klockan kan man läsa: När mitt ljud ditt öra rörer Skynda dig till Herrans hus Där man Herrans sanning hörer Och uppbygges av dess ljus Helgedagen fira så Att du Herrans nåd kan få
Förfallet under 1800-talet
Kyrkan skadades under en storm 1825. Kyrkoherde Nordahl skrev 1829, att inredningen är gammal och målningen på altaret och predikostol nästan avfallen. En ny patoratkyrka planerades i Lena vid denna tid. Den gamla (Fullestad) kyrkan skulle rivas och allt använbart säljas för att få pengar till kyrkbygget i Lena. Församlingen fick annars "lösa" sin kyrka. I Fullestad ville man inte gärna mista sin kyrka och den "löstes" med 100 daler silvermynt av kapten Bauer. Han planerade att renovera kyrkan, men arbetet avstannade sedan taket lagts om. Kapten J J Bauer löste in klocka med stapel den 9 augusti 1868 och skängte den till sockenmännen, tre år före sin död. Utrymmet under läktaren användes som sockenmagasin under de 67 år som kyrkan stod öde.
Utdrag ur protokoll vid lagligen utlyst skolstämma i Lena skolhus den 9 augusti 1868
Till Pastors Embetet i Lena! Såsom evärdelig gåfva äverlämnas härmed på följande villkor till Fullestads socken: 1) Den skolhusbyggnad med uthus, som jag låtit uppföra vid Fullestad samt därtill hörande tomteplats. 2) Den gamla Kyrkan, som jag inköpt och som nu begagnas till sockenmagasin. 3) Den nuvarande klockstapeln, jämte den ringklocka, som jag inköpt och som har följande insription: Gifven till Fullestads församling af ägaren till Lagmansholm, Kaptenen vid Kungl. Vestgöta Dals Regemente Och Kullings Kompani Johan Jacob Bauer; dock äger socknens innevånare icke rätt att sälja, bortbyta eller ur socknen bortföra Klockan; och varda dessutom skyldige i olyckshändelse, en dylik klocka med denna inscription socknen återställa - anno 1841" Till ovannämnda byggnader med sina tomteplatser, äfvensom ringklockan lemnar Fullestads socken full och evärdelig äganderätt med villkor att intet däraf på något sätt socknen afhändes; att såväl byggnaderna som klockan försäkras i Länets brandstodsbolag och om detsamma skulle upphöra, uti annat brandförsäkringsverk; att i händelse af eldsvårda nya byggnader i likhet med de närvarande uppföras och att en ny klocka enligt ovannämnde insciption anskaffas; att nämnde byggnader emellertid väl vårdas och underhålles med olje-och rödfärg samt tapeter, i likhet med sitt nuvarande skick. Öfver dettas noggranna uppfyllande anhåller jag vördsamt, Pastors Embetet i Lena äfvensom Kommunalnämnden i Fullestad nu och framdeles ville godhetsfullt egna sin uppmärksamhet och hafva en nödig tillsyn.
Lagmansholm den 4 augisti 1868
Johan Jacob Bauer (sigill)
Renoveringen 1909 - 1913
"Fullestads ödekyrka tagen i bruk efter 67 år. En högtidlig invigning i söndags" så sod att läsa i länstidningen i oktober 1913. "Den första högmässogudstjänsten förrättades av kyrkoherde J A Rylander, Lena. Skolbarnen i Fullestad sjöngo hymner under ledning av organisten J A Häger, Lena. Mycket folk bevistade den högtidliga akten i det åldriga templet. Kyrkan invigdes av biskop Hj Danell, Skara.
Det var något av ett mirakel att kyrkan blev räddad. På kyrkostämma den 15 oktober 1906, beslutade stämman enhälligt att kyrkan skulle restaureras. I oktober anhöll man om att få ha gudtjänst i kyrkan. Ritningarna över renoveringen måste godkännas av Kungl. Överintendentämbetet. Arkitekten skrev: "I det förslag som församlingen skaffat av en byggmästare till kyrkans restaurering, är upptagen en ny läktare. Jag fann den gamla läktaren, försedd med utmärkte, rustika målningar i rödt, grönt, brunt och grått med stående figurer och namn i fyllningarna, alldeles förträffliga, och har derför bibehållit densamma."
Hela renoveringen av kyrkan kostade 7 ooo kronor. Av den gamla inredningen finns något kvar:
- Crusebjörns epitafium.
- Läktaren med sina målningar.
- Ornamentstycke från den gamla kyrkans altare, som nu kröner baldakinen över predikstolen.
Renovering 1958 - 1959
- Kyrkan målades och innertaket fick en blå färg.
- Altare, altarring, predikstol och bänkar målades.
- Elektrisk värme insallerades.
- En dopfunt införskaffades.
Skärtorsdagen 1959 återinvigdes kyrkan.
Orgel
En orgel på läktaren installerades på nyåret 1962 till en kostnad av 20 500 kronor.
Kyrkogården
Kyrkogården användes som begravningsplats även under den tid som kyrkan användes som magasin. På kyrkans östra sida finns två familjegravar för släkten Bauer.
Källa: "Fullestad Kyrka" utgiven av Fullestads församlings kyrkoråd.
