Friedrich von Schmidt
Från Rilpedia
Friedrich von Schmidt, född 22 oktober 1825 i Frickenhofen i Württemberg, död 23 januari 1891 i Wien i Österrike-Ungern var en tysk friherre och arkitekt.
Schmidt började som stenhuggare, arbetade på Kölnerdomen, tog starka intryck av dess arkitekt Ernst Friedrich Zwirner och blev nygotikens främste representant i den moderna tyska arkitekturen. Hans lysande tävlingsförslag till rådhusbyggnaden i Berlin (1857) belönades med första priset, men kom inte längre än på papperet. Samma år blev han professor vid akademien i Milano, 1859 professor i Wien och 1862 byggmästare vid Stefansdomen, vars torn han fullbordade 1864. Efter jordbävningen i Zagreb 1880 deltog Schmidt i restaureringen av S:t Stefanskatedralen som då fick sitt nuvarande utseende.
I Wien byggde han fyra kyrkor, bland dem den framför allt i planläggningen originella gotiska kupolkyrkan i stadsdelen Fünfhaus. Men hans storverk är rådhuset i Wien. Schmidt segrade vid pristävlan 1868 bland 63 tävlande. Sedan uppstod en häftig strid om den stil han valt - ett rådhus i gotik mitt ibland de klassicistiska eller i renässans hållna byggnaderna vid Ringstrasse syntes mången en styggelse. Schmidt fick sin vilja genom att få rådhuset placerad på Paradeplatz, och där stod det färdigt 1883. Det är hållet i en ganska självständig och fri, ungdomlig och temperamentsfull gotik med dragning åt renässans och är ytterst imponerande med sin djärva resning och sina rena linjer.
Schmidt var även framstående som lärare. Bland representanterna för Wiens arkitektur under 1800-talets senare hälft var han en av de starkaste och mest självständige. Han blev hedersborgare i Wien och friherre och efter hans död uppställdes ett monument till hans ära på platsen framför rådhuset.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schmidt, Friedrich von, 1904–1926 (Not).
