Från Rilpedia

Formatic Press - senare känt som Dennis Förlag och Peos Förlag - var ett svenskt serieförlag som existerade mellan 1957 och 1981.

Formatic Press startade i Stuvsta 1957 med den veckoutgivna serietidningen Höken, vars namn syftade på huvudserien med samma namn - en översatt version av amerikanska serien "Blackhawk". Redan från början åtföljdes serien av tävlingar och medlemsklubben Hökenklubben, där läsarna kunde få medlemskort, klubbnål och chiffernyckel. Tidningen innehöll dock även indianserien Uncas, undervattensserien Rex - havets fantom, samt "Veckans flygserie", där episoder ur olika amerikanska krigsserietidningar alternerade. Efter några nummer byttes därför namnet till "Höken med Uncas" för att tydligare markera att den innehöll mer än en serie.

Senare samma år startade man Serie-Nytt, som en direkt konkurrent till Seriemagasinet. Den innehöll bl.a. västernserien Red Ryder, indianserien Ensamma Örnen och Tarzankopian Jim - djungelns konung.

Sommaren 1958 kom förlagets storsäljare: Dennis, buspojken som amerikanen Hank Ketcham hade skapat 1951 och som två år senare blev en populär serietidning i USA. Precis som Höken kompletterades Dennis även med en klubb och tävlingar. Eventuellt som en följd av den stora satsningen på Dennis lade förlaget ned Höken-tidningen ett par månader senare, men det mesta av Hökens innehåll, inklusive medlemsklubben, överfördes till Serie-Nytt.

1960 började man ge ut kärleksserietidningen Unga Hjärtan, med serier hämtade från amerikanska romantikmagasin. Materialet fungerade dock inte så bra på den svenska marknaden, så den tidningen försvann efter ungefär ett år.

1962 introducerade Formatic Press 14-dagarstidningen Hoppy, där huvudserien handlade om sheriffen Hopalong Cassidy. Även den tidningen fick en egen klubb, där medlemmarna blev vicesheriffer. Tidningen utfylldes med diverse andra västernserier, bl.a. "Uncas". Senare samma år introducerade förlaget en serie tidningar i storformat. Det normala formatet var A5 (148x210 mm), men de nya "stortidningarna" höll formatet 210x310 mm, dvs 2 cm högre än en normal A4. De var tryckta med tjockare omslag, utkom en gång i kvartalet, och bestod i huvudsak av hopsatta serieremsor avsedda för dagspress, med figurer som Blixt Gordon och Mandrake, samt mindre kända serier som "Peter Falk" (svenska namnet på amerikanska serien "Rip Kirby") och "Buzz Cooper" (vars originalnamn var "Buzz Sawyer"). Detta tillsammans med bristande marknadsföring gjorde att storformatstidningarna försvann inom två år.

Eugen Semitjovs serie Allan Kämpe, som ingick i stortidningssatsningen, gjorde även gästspel i Serie-Nytt 1962-63, innan tidningen lades ned 1963. Som en direkt följd av Serie-Nytts köpte konkurrenten Centerförlaget distributionsrätten till "Blackhawks" och lanserade sin tidning Höken 1964.

Med Höken, Serie-Nytt och storformatstidningarna nedlagda, återstod bara Dennis, så Formatic Press bytte namn till Dennis Förlag och koncentrerade sig på utgivningen av den titeln under resten av 1960-talet.

1969 övergick dock rättigheterna till Dennis-serien till konkurrenten Semic Press. Dennis Förlag lanserade då en ny liknande serie, Peo, tecknad av studiotecknare som tidigare arbetat med Dennis, och efter ett par år ändrades därför förlagets till Peos Förlag.

Tidningen Peo lades ned 1981, och därmed försvann även förlaget. 1993 återupplivades dock namnet Formatic Press av serieentusiasten Roger Schaeder, som under det namnet återstartade tidningen Serie-Pressen. Den lades dock ned ett år senare efter 11 nummer, och därmed lades även förlagsnamnet Formatic Press i malpåse igen.

Externa länkar

• Seriewikin - wiki om tecknade serier i Seriefrämjandets regi