Daniel Cohn-Bendit
Från Rilpedia
Daniel Cohn-Bendit, född 4 april 1945 i Montauban, Tarn-et-Garonne, Frankrike, europeisk politiker. Han var ledande inom 68-vänstern, blev därefter ekologist, var guvernörsadjunkt i Frankfurt am Main och är numera ledamot i Europaparlamentet.
Daniel Cohn-Bendit föddes i Frankrike som son till en tysk far och en fransk mor. Han var utan medborgarskap i något land fram till 18 års ålder då han blev västtysk medborgare för att undslippa fransk värnplikt (bodde därefter i Frankrike). Medlem i Fédération Anarchiste som han kollektivt lämnade 1967 tillsammans med Groupe anarchiste de Nanterre för att gå med i Noir Et Rouge.
Han var en av förgrundsfigurerna i det franska majupproret 1968 på universiteten Nanterre och Sorbonne som kom att bli den första större vågen av radikalitet i den politiska vänsterstormen under 60-talets slut. Deltagandet ledde till utvisning ur franskt territorium, med en bannlysning som höll sig till 1978. Mellan dessa år levde Cohn-Bendit ett politiskt inaktivt liv i Tyskland.
1981 bröt han med den anarkismen när han stödde komikern Coluche i det franska presidentvalet. 1986 blev hans övergivande av det revolutionära perspektivet officiellt genom boken Nous l'avons tant aimé, la Révolution (Vi som älskade revolutionen så). Han kom senare själv att personifiera just den överhet studentrörelsen i Paris försökte göra sig av med. Även som grön politiker i tyskland gjorde han banbrytande avtryck, inte minst hans uppgörelse med den pacifistiska traditionen. Han gav stöd åt bombningarna i Kosovo och ett stort antal militära insatser har legitimerats parlamentariskt av gröna partier sedan dess.
2004 blev Cohn-Bendit ledamot i Europaparlamentet som representant för de europeiska ekologisterna, som språkrör åt Europeiska gröna partiet. Cohn-Bendit förespråkar idag en federal europeisk stat.
