Från Rilpedia

Charles Perrault, född 12 januari 1628, död 15 maj 1703, fransk författare, ämbetsman. Bror till Claude Perrault.

Född i en överklassfamilj gick Charles Perrault i de bästa skolor och blev advokat 1651. Trots detta var han verksam som kulturperson och fick inträde i Franska akademien 1671. Vid hans installation fick allmänheten för första gången tillträde till akten, en tradition som sedermera uppehållits. Hans verk Parallèles des anciens et des modernes (1688-97) jämförde antika författare med moderna och hävdade att de moderna kunde veta mer och skriva bättre än de antika.

Perraults varaktiga berömmelse beror framför allt på en tunn bok med åtta berättelser som utgavs 1697: Histoires ou contes du temps passé, avec des moralités: Contes de ma mère l'Oye. Charles, vid det laget 69 år, gav ut boken i sin son Pierres namn. På svenska är den känd som Gåsmors sagor, översatta flera gånger, bland annat av Hjalmar Gullberg (1955). Där finns de välkända sagorna Askungen, Törnrosa, Rödluvan, Mästerkatten i stövlar med flera. Hundra år senare upptecknades dessa som "folksagor" av forskare i Tyskland och på annat håll, men det är sannnolikt Perraults sagor som återutvandrat till folket.

Askungens glassko

Främst i den engelskspråkiga världen finns problemet med Askungens glassko, Cinderella's slipper. Det är en vida spridd föreställning att hennes sko av glas, pantoufle de verre, egentligen skulle vara pantoufle de vair, skinn- eller pälssko. I Perraults text står dock otvetydigt pantoufle de verre och det är föga sannolikt att han skulle ha missuppfattat en muntlig tradering. Vair (jfr engelska fur) var dessutom ett medeltida ord som inte användes i franskan på Perraults tid. Det anses syfta på det pälsbräm (ekorre, hermelin) som förekommer på ceremoniella mantlar. Dessutom, i den äldsta kända versionen av sagan, från 800-talets Kina, förlorar Askungen likaså sin sko, men där är den av guld. Så skon av glas, liksom det magiska tolvslaget då förvandlingen upphör, syns vara Charles Perraults bidrag till berättelsen om Askungen.

Från sko- och glasteknisk synpunkt kan han tyckas ha skapat ett problem, men detta är litet jämfört med problemen med féer och fungerande trollerier.