Från Rilpedia

Blankning eller blanka är en ekonomisk term som innebär att man säljer aktier som man inte äger. Det är i princip motsatsen till ett vanligt aktieköp. Man lånar aktier av ett institut, som en fond eller motsvarande, och säljer sedan dessa vidare på marknaden. Vid en senare tidpunkt köper man tillbaka aktierna, förhoppningsvis till ett lägre pris vilket därmed ger en vinst, för återlämning till den som ursprungligen lånade ut aktierna. För att blankning skall ge stor avkastning krävs ett stort kapital att blanka med. Det kan för en privatperson vara osäkert att blanka då man blir skuldsatt ifall aktien stiger.

En person som sysslar med blankning kallas blankare.

Denna typ av spekulation i kursfall är för närvarande tillfälligt förbjuden i ett fåtal bankaktier i vissa länder.

Blankning i Sverige

Efter finanskriserna under sensommaren 2008^[1], började även den svenska makten att ta upp diskussionen om blankning. Finansminister Anders Borg uttalade sig negativt om blankning och önskar också se regleringar berörande ämnet. Även finansmannen Christer Gardell har gjort ett uttalande i media ^[2] om att blankning bör förbjudas helt enkelt, eftersom förfarandet i tunna marknader gör normala prissättningar ineffektiva.

Idag finns det ett antal företag som levererar färdiga konsumentlösningar för den som vill prova på blankning. Några exempel är Avanza och Nordnet.^[3][4].

Referenser

1. ↑ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_739355.e24 (2008-09-27)
2. ↑ http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2346544
3. ↑ http://www.avanza.se/aza/kunskapscenter/depahandbok.jsp?page=shght_blankning
4. ↑ https://www.nordnet.se/mux/web/nordnet/krediterBlankning.html