Abraham Leijonhufvud
Från Rilpedia
Broder Abraham Leijonhufvud, född 31 mars 1823 i Örebro, död 31 augusti 1911 i Lidingö var en svensk friherre, sjöminister och generallöjtnant.
Innehåll |
Biografi
Militär karriär
Leijonhufvud utbildades till officer vid Krigsakademien i Karlberg. De första åren tjänstgjorde han inom Ingenjörskåren.
Leijonhufvud var fortifikationsbefälhavare i Karlskrona 1859-1868, chef för Fortifikationen 1868-1891, chef för Sjöförsvarsdepartementet 1870-1874 och inspektör för Militärläroverken 1881-1888. Han lämnade tjänsten som officer 1891.
Leijonhufvud var militär ledamot av Högsta Domstolen 1881-1893. Han var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien från 1859 och invaldes som hedersledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet 1872.
Utnämningar
- Underlöjtnant 1842
- Löjtnant 1848
- Kapten 1855
- Major 1867
- Överstelöjtnant 1868
- Generalmajor 1869
- Generallöjtnant 1881
Politisk karriär
1856-1866 deltog Leijonhufvud i ståndsriksdagarna. Han representerade Stockholms stad i riksdagens andra kammare 1876-1884 och Kopparbergs läns landsting i riksdagens första kammare 1884-1893.
Som riksdagsman var Leijonhufvud ordförande i statsrevisionen 1866 och ledamot av statsutskottet 1885-1893.
Politiskt var Leijonhufvud anhängare av ett starkt försvar. Han tillhörde frihandelssidan i tullstriden på 1880-talet och förespråkade ett tillmötesgående av de norska kraven i unionsfrågan.
Övriga uppdrag
- Ordförande för adelsmötet 1884 och 1890
- Ordförande i direktionen för Gymnastiska centralinstitutet 1880-1893
- Ordförande i kommittén för granskning av inskriptioner på fanor och standar 1888
Källor
- Nordisk familjebok, Uggleupplagan, 1912, band 16, sid 94
- Svenska marinens högre chefer 1700-2005, Rune Kjellander, Probus förlag, Stockholm 2007 (ISBN 978-91-87184-83-3), sid 110
| Företrädare: Magnus Thulstrup |
Sveriges sjöförsvarsminister 1870–1874 |
Efterträdare: Fredrik von Otter |
