Från Rilpedia

Kirurgiska societeten ledde sitt ursprung från det s.k. Bardskärareämbetet, vilket redan genom ett kungligt brev 1571 erhöll sin första organisation och sedan 1685 kallades Societas chirurgica. Societeten, som efter 1717 benämndes Kongl. kirurgiska societeten, erhöll ett kungligt reglemente 1686 samt ett förnyat 1755, vilket gällde, tills den 1797 uppgick i Collegium medicum.

Vid denna inrättning utbildades fältskärer, och den hade rättighet att genom anställande av kunskapsprövning tillse, att endast med vederbörliga insikter och övning utrustade personer fick utöva kirurgisk praktik. Föreläsningar hölls tidtals i anatomi och kirurgi m.m.; vissa tider var särskilda lärare för vissa läroämnen anställda och av societeten avlönade, varjämte lärlingarna även begagnade föreläsningarna i Collegium medicum. Men undervisningen var likväl huvudsakligen ordnad skråmässigt, d.v.s. på sådant sätt att mästaren (här "mästerfältskär") var skyldig att undervisa sina pupiller eller lärlingar. Kontrollen över denna undervisning utövade societeten genom de examina, som skulle inför densamma avläggas.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).