Fikonspråket

Från Rilpedia

Version från den 19 augusti 2008 kl. 18.23 av Salcional (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Fikonspråket är ett kodspråk grundat på korsvis omkastning av ords stavelser. För att konstruera ett ord på fikonspråket delas originalordet efter första vokalen (ex. ka | ffe). Man byter därefter ordning på de uppkomna delarna och lägger stavelsen ”fi-” till den första och ”-kon” efter den andra.

Ex.: kaffe delas i ka- och -ffe, kastas om till –ffe och ka-, fi- och -kon läggs till och fiffe kakon bildas. Varje ord ger alltså upphov till två nya ord. Sammansatta ord behandlas oftast som flera ord. Vill man säga "kaffekopp" blir det fiffe kakon fipp kokon, etc.

Nationalencyklopedins ordbok tar upp ett ord som från fikonspråket fått fäste i svenskan nämligen fimp som är bildat av stump, som på fikonspråket heter fimp stukon.

Innehåll

Ursprung

Fikonspråket är ett skämtsamt, hemligt lekspråk. Det är ett talat språk som använts sedan mitten av 1800-talet. August Strindberg skriver i ”Gamla Stockholm” (1882) att det var en av de fem sorters rotvälska han funnit i Stockholm. Det hade, menade han, ”lefvat minst sina 30 år och har ännu sina ganska talrika anhängare, dock icke mest bland de lägre samhällsklasserna. Det utöfvas på sådant sätt, att ordet ’fikon’ sönderbrytes och bitarne inskjutas i det ord som skall vanställas.”

Felaktigheter

Att fika och firre (i betydelsen fisk) skulle komma från fikonspråket är inte belagt. NE:s ordbok anger som ursprunget till "fika" en omkastning av stavelserna i kaffi, en variant av kaffe, till fika. Firre är ett (stockholms-)slangord bildat på samma sätt som andra ord med s-ljud i; virre för whisky, smarrig för smaskig, burrig för bussig, etc.

Andra betydelser

Fikonspråk betecknar i överförd betydelse även ”ett svårbegripligt expertspråk”, se fackspråk och terminologi.

Se även

Källor

Personliga verktyg