Nepotism
Från Rilpedia
Nepotism (av latinets nepos = barnbarn, nevö, avkomma), på svenska även kallat svågerpolitik, är en nedsättande benämning på handlingar eller ansträngningar i affärslivet eller politiken som görs i syfte att gynna släktingar, i regel på bekostnad av andra intressenter.
Företeelsen är känd sedan antiken. Särskild ökänd var svågerpolitiken bland biskopar och påvar under medeltiden och renässansen. Den upplevde ett uppsving under påvarna Klemens V, Johannes XXII, Klemens VI och Innocentius VI. Sin kulmen upplevde den påvliga nepotismen mellan 1400-talet och 1600-talet, när påvesläktingar erhöll hela områden i kyrkostaten som förläningar för att kunna upprätta egna furstendömen. Nepotism förbjöds slutligen i alla sina former av Innocentius XII 1692.
I aktuell politik ses exempel på nepotism när politiska eller fackliga makthavare förser släktingar med uppdrag som ger dem ekonomisk vinst eller andra fördelar. Det kan ske genom att konkurrensen i anbudsförfaranden utestängs eller genom att ge de anhöriga förtur i bostadsköer och dylikt.
