Optimering

Från Rilpedia

Version från den 1 april 2009 kl. 20.47 av Jacob Lundberg (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel behandlar begreppet optimering generellt. För den matematiska ämnet, se Optimeringslära. Uppslagsordet "optimal" leder hit. För serieförlaget, se Optimal press.

Att optimera innebär rent allmänt att finna den bästa, "optimala", lösningen på ett problem utifrån de förutsättningar som ges. Låt oss anta att problemet består i att få ett så bra värde som möjligt, P0, på variabeln P. Det gäller alltså inte att finna det idealt bästa värde , Pi , som över huvud taget kan tänkas, men väl att uppnå det värde på P som ligger så nära Pi som möjligt, givet förutsättningarna.

Inom nationalekonomin avses med paretooptimal en situation då ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre.

Innehåll

Förutsättningar

Anta att förutsättningarna är

f_1, f_2,\dots,f_n,

och att dessa kan samverka med varandra på olika sätt. Anta vidare att P är beroende av hur förutsättningarna

f_1,\dots , f_n

samverkar med varandra. Processen att optimera P, d.v.s. att finna P, innebär nu att finna de värden på

f1,\dots , fn

som gör att P blir så nära Pi som möjligt.

Användning av termen optimering

Definitionen gäller för vilka typer av funktioner eller samband som helst. Uttrycken "optimal" och "optimera" används oftast, (lite slarvigt) vid finslipning av tekniska apparater, industriella processer eller algoritmer (tex datorprogram) där resultatet ofta inte är det bästa möjliga men dock en avsevärd förbättring av funktionen. Ännu mindre strikt används termen ibland i dagligt tal utan att de underförstådda sambanden alls har preciserats utan tas för intuitivt givna.

Dataoptimering

Vid optimeringar av datorprogram så talar man främst om två typer, utrymmesoptimeringar där man försöker göra programmet så litet som möjligt. Detta var vanligare förr då minne var en bristvara men det förekommer fortfarande vid konstruktion av små system. Den andra typen är tidsoptimeringar där målet är största möjliga beräkningskraft med minsta möjliga antalet instruktioner. Färre instruktioner innebär (oftast) att det tar kortare tid för programmet att klara uppgiften.

Inom matematiken behandlas läran om att optimera en funktion under givna bivillkor i optimeringsläran.

Se även

Personliga verktyg