Dreyfusaffären
Från Rilpedia
Dreyfusaffären utspelades i Frankrike åren 1894 till 1906, och handlade i första hand om att officern Alfred Dreyfus skulle ha lämnat över hemligstämplade handlingar till den tyska krigsmakten och därför dömts till straffarbete för spioneri.
Anledning till att Dreyfus snart blev anklagad ska ha varit hans judisk-elsassiska börd. Han ställdes inför krigsrätt och dömdes, mot sitt nekande och delvis på grundval av förfalskade handlingar, till avsked och deportering på livstid till Djävulsön. Den franska befolkningen var i detta läge på domstolens sida.
Två år senare kom det fram upplysningar om att ytterligare hemligstämplat material lämnats över till den tyska krigsmakten. Denna gång blev den högadlige majoren F.W. Esterházy anklagad, men blev frikänd i januari 1898. Denna gång upprördes många, däribland Émile Zola som behandlade ämnet i den berömda texten "J'accuse" (på svenska "Jag anklagar"), och händelsen fick ett oerhört uppseende i Frankrike.
Nu blev Dreyfusaffären en politisk fråga och den republikanska vänstern under ledning av Clemenceau och socialisten Jean Jaurès försökte få Dreyfus frikänd, medan de konservativa motsatte sig detta. 1899 blev Dreyfus ytterligare en gång fälld, men benådad av Frankrikes president
Först 1906 prövades fallet i en civil domstol och Dreyfus blev frikänd på alla punkter, efter att en av konspiratörerna i krigsdepartementet hade bekänt. Dreyfus återfick sin militära titel och tilldelades hederslegionen.
