Nolebystenen
Från Rilpedia
 |
|
| Signum: | Vg 63 |
| RAÄ-nr: | |
| Område: | Västergötland |
| Placering: | Statens historiska museum, Tumba |
| Tillkomsttid: | 600-talet e.Kr. |
| Ristad av: | okänd |
|
|
|
| Inskrifter • Runor • Stenar | |
Nolebystenen (Vg 63) är en runsten av granit som hittades 1894 i Noleby i Fyrunga socken, Skånings härad, i nuvarande Vara kommun. Stenen förvaras sedan 1896 i Statens historiska museums lager i Tumba. Stenen hittades 1894 av markägaren Julius Boman genom att en häst fastnade med tjuderlinan och på så vis ryckte loss stenen.
Dess inskrift med latinska bokstäver, samt svensk tolkning:
- runofahiraginakudotoj-a unaþou suhurah: susih --- tin hakuþo
- "Jag förbereder den gudastammande runan … för Hakoþuz."[1]
En alternativ äldre tolkning är:
- "Runor ristar jag, de från gudarna stammande. Jag åstadkommer ro …"
Inskriften på stenen har många gånger försökts tolkas, först av runologen Sophus Bugge år 1897. Denna ursprungliga tolkning modifierade han själv senare ett flertal gånger. Den första delen i inskriften, "Runor ristar jag, de från gudarna stammande" är efter Erik Brates tolkning. Den andra delen är inte fullständigt tolkad, men Otto von Friesen tolkar denna del som "Jag bringar ro". Slutet av inskriften, "tin hakuþo" är omdiskuterat. Hugo Jungner har två gånger behandlat inskriften och sista gången så sammanställer han hakuþo på Nolebystenen och haukoþur på stenen Vg 65. Jungner gör tolkningen att haukoþur på Vg 65 betyder "höksnabb, oblidkelig, angripare, förföljare" och kommenterar att "Detta tycks vara ett passande uttryck för den som skall vara en död mans hämnare". På Nolebystenen tolkar Jungner hakuþo som "en levande hämnare, en person som bär detta namn eller som - snarare - i eggande syfte vid ristningen tillägges detta epitet". Samnordisk runtextdatabas presenterar en tolkning från 1975 av Antonsen som skiljer sig från de äldre tolkningarna då "hakuþo" tolkas som namnet Hakoþuz.
På grund av dess storlek är det troligt att stenen en gång har varit placerad inne i en grav. Stenens inskrift dateras numera till omkring år 600 av de flesta forskare, detta främst baserat på runografiska grunder. Otto von Friesen skriver i Runorna i Sverige att "Nolebyristningen torde vara något yngre än Järsbergsrunorna", vilka han daterar till senare delen av 500-talet. I Fornvännen från 1934 daterar A. Norden runorna till 400-talets sista del eller senast till omkring 500.
Det finns i närheten av stenens fyndplats en forntida boplats enligt Fyrunga hembygdsförenings ordförande 1999, Sven-Olov Johansson,
Nolebystenen finns utförligt behandlad i Jungner/Svärdströms Västergötlands runinskrifter.
Noter
- ↑ Samnordisk runtextdatabas ($=Antonsen 1975:55f; K 67)
