Tabula rasa
Från Rilpedia
Tabula rasa, (latin, "tom tavla"), är en humanfilosofisk hypotes som hävdar att människan föds utan förutbestämda egenskaper, och att alla hennes egenskaper är förvärvade under livets gång. Enligt tabula rasa föds barnet som ett oskrivet blad, som skrivs under barnets uppväxt.
Idén om tabula rasa grundlades av Thomas av Aquino på 1200-talet. Det var dock John Locke som definierade den till vad den är i dag, i sin bok Essay concerning Human Understanding, 1689. I den beskrev han hur först sinnesintryck och sedan empirism var det som formade och skapade ett barns förmåga att tänka. I romanen Émile beskriver Rousseau något liknande tabula rasa, fast Rousseau antar att man som vuxen, på grund av barnets beroende av den vuxne, kan forma barnet till det man vill.
Se även
Lista över latinska ordspråk och talesätt
