Social konstruktion
Från Rilpedia
 |
Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med socialkonstruktivism. (Diskutera) |
Den första bok med "social konstruktion" i titeln var The social construction of reality : a treatise in the sociology of knowledge av Peter L. Berger och Thomas Luckmann utgiven 1966. Sedan dess har frasen hittat sin väg in i samhällsvetenskapernas huvudspår.
Filosofen och vetenskapshistorikern Ian Hacking har i sin bok The Social Construction of What? hävdat, s 19, att frasen även används där det inte är meningsfullt. Som exempel berättar han att Rom Harrés förläggare propsade på att Harré skulle ändra titeln på ett av hans verk från The Social Production of Emotions till The Social Construction of the Emotions då fler exemplar förväntades säljas under den senare titeln.
Hacking menar också att frasen "social konstruktion" ibland används främst som ett sätt att skaffa vänner eller fiender, han noterar att: "Frasen har blivit ett lösenord, om du du prisar den anser du dig vara uttalat radikal, om du skäller på den utpekar du dig själv som rationell, resonabel och respektabel."
Även om "social konstruktion" har blivit något av ett modeord så har Bergers och Luckmanns bok fått inflytande på samhällsvetenskaperna på en djup nivå. De har beskrivit hur de osynliga men mäktiga gränser som samhällets regler utgör, skapas, ändras, institutionaliseras och överförs till nästa generation.
Innehåll |
Socialkonstruktivism och socialkonstruktionism
Idén om sociala konstruktioner är i mångt och mycket en reaktion på Descartes upplysningsfilosofi. Man hävdade att individuella och sociala fenomen borde studeras genom det subjektiva medvetandet hos individer, inte bara genom observerbart beteende. Detta har dock utvecklats längs med två huvudlinjer som inom sig rymmer stora variationer.
En av dessa linjer kallas vanligen för socialkonstruktivism och är vanlig inom samhällsvetenskapen. Ett exempel är kognitiv forskning där forskningens riktning är att avslöja de kognitiva kartor som leder till människors handlingar. Detta innebär en i grunden positivistisk epistemologi som eftersträvar objektiva sanningar bortom individers subjektiva upplevelser av verkligheten. Individens upplevelser, tankar och vilja artikuleras i språklig kommunikation, och språket ses sålunda som en sann representation av människors mentala värld.
I relation till detta är den andra huvudlinjen, socialkonstruktionismen, baserad i en hermeneutisk tradition där man in grunden inte tror att det inte finns någon kunskap att finna bortom individens upplevelser av verkligheten. Människan och verkligheten är två sidor av samma mynt, och mentala processer och handlingar är därför resultatet av sociala interaktioner mellan människor. Det enda vi kan veta om verkligheten är hur människor skapar och förstår den och sitt agerande i den. I de här processerna ses språket också som tolkat, förhandlat och omformulerat.
I linje med detta kan en socialkonstruktivist hävda att det är en tydlig skillnad mellan socialkonstruktivism och socialkonstruktionism, medan en socialkonstruktionist kan hävda att det inte finns någon definitiv gräns mellan de då begreppens betydelse ges av sitt sammanhang.
Svag och stark social konstruktion
Olika författare har egna uppfattningar om vad som utmärker en "social konstruktion", men icke desto mindre kan vi med Gross och Levitt sammanföra flertalet uppfattningar i två läger: "stark" och "svag" social konstruktivism.
Svag social konstruktivism
Lingvisten Steven Pinker skriver i "The Blank Slate" att: "vissa kategorier är verkligen sociala konstruktioner: de finns endast för att folk utan invändningar beter sig som om de fanns. Exempel omfattar pengar, medborgarskap, hedersutmärkelser och Förenta staternas statschefsämbete." Enligt Hacking hävdas liknande idéer om poängräkning i sportsammanhang.
Både Hacking och Pinker är överens om att den typ av ting som avses här kan beskrivas som delar av vad John Searle kallar "social verklighet". Dessa ting är ontologiskt subjektiva men epistemologiskt objektiva. Enklast kan sägas att de kräver människors handlande för att kunna finnas, men har en verkan som är allmänt vedertagen. Om dessa ting ska benämnas "sociala konstruktioner" eller inte, är omdiskuterat. Hacking argumenterar för att de inte ska omtalas på det sättet. Det är vidare oklart om författare till analyser av "sociala konstruktioner" någonsin använder frasen i den mening som Pinker lägger i den.
Stark social konstruktivism
Gross och Levitt använder begreppet social konstruktion i ett angrepp på naturvetenskapens sannings- och kunskapsanspråk, enligt resonemanget: A) Naturvetenskapen har tillkommit i en viss samhällssituation, B) Naturvetenskapen är inte allmängiltig för att den tillkommit i en viss samhällssituation, utan naturvetenskapens resultat är sociala konstruktioner, C) Naturvetenskapens anspråk på att dess resultat är allmängiltiga är cirkulära och därför ogiltiga för att de hänvisar till de sätt naturvetenskapen arbetar på, som är samhällsbestämda. Essensen av resonamanget är att ljusets hastighet och temperaturen på solens yta är sociala konstruktioner, det ska inte enligt Gross och Levitt vara något mer speciellt med ljusets hastighet än att det är en rådande idé inom naturvetenskapen, att det dels finns något ljus och att detta har en viss hastighet. Kritiken mot den starka sociala konstruktivismen betraktar den som en form av solipsism.
Hackings analys av analyser av sociala konstruktioner
De analyser av sociala konstruktioner som Hacking studerat är böcker och artiklar med titlar på formen "Den sociala konstruktionen av ____". Han fann följande mönster, för godtycklig social konstruktion X:
- (0) I det rådande samhällsklimatet tas X för givet, och betraktas som oundvikligt.
- (1) Författaren noterar att X inte "behöver" finnas, X är inte någon naturgiven oundviklig omständighet.
I många, men inte alla fall, fann Hacking också att författaren hävdade att:
- (2) X är riktigt dåligt
- (3) Världen skulle vara bättre om X avskaffades, eller kraftigt omvandlades.
I flera fall där X avser en viss samhällsroll fann Hacking också att författaren hävdade att:
- (?) X definierar en viss samhällsroll med vissa fördelar och andra nackdelar, där fördelarna i majoritetens ögon kan ursäkta de nackdelar som medföljer.
Trivia
Den postmodernistiska tidskriften Social Text lurades 1996 att publicera en artikel av fysikern Alan Sokal, där han bl.a. gjorde gällande att tyngdkraften är en social konstruktion.
Litteratur
- Peter L. Berger and Thomas Luckmann: The Social Construction of Reality. New York: Doubleday, 1966.
- Ian Hacking (1999). Social konstruktion av vad?. På svenska: Thales, 2000.
- Ian Hacking (1997). John Searle's building blocks. History of the Human Sciences.
- Steven Pinker (2002). The Blank Slate: The Modern Denial of Human nature. Viking Penguin.
- John Cantwell (2001). Sociala konstruktioner skärskådade. Recension av Hackings Social konstruktion av vad? i tidskriften Folkvett, nr 4/2001.
- Vivien Burr (2003). Social Constructionism.
