Skotsk gäliska

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 01.54 av SieBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Skotsk gäliska
Gàidhlig
Talas i Storbritannien
Region Västra Skottland
Antal talare 58 652
Klassificering keltiska språk

 ökeltiska språk
  gäliska språk

   skotsk gäliska
Officiell status
Officiellt språk i Skottland
Språkmyndighet Bòrd na Gàidhlig
Språkkoder
ISO 639-1 gd
ISO 639-2 gla
ISO 639-3 [1]
SIL gla

Skotsk gäliska (gaeliska: Gàidhlig [gaːlikʲ]), ofta kallat enbart gäliska, är det keltiska språk som talas i Skottland, främst i höglandet och på Hebriderna. 58 652 personer talar språket (folkräkning 2001). Sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2005 är skotsk gäliska ett officiellt språk i Skottland. År 2006 invigdes den första gäliskspråkiga skolan i Glasgow (Sgoil Ghàidhlig Ghlascu) som täcker hela grundskoleutbildningen, tidigare har gälisktalande skolor enbart funnits för yngre åldrar.

Språket tillhör den gäliska gruppen av de keltiska språken. På gäliska kallas Skottland för Alba.

Geografisk utspridning av gälisktalande i Skottland (2001)

Innehåll

Historia

Fil:RossScotLang1400.JPG
En uppskattning av den språkliga uppdelningen i Skottland år 1400.

Gäliskan är historiskt sett gälernas språk. Språket kom till Skottland från Irland någon gång under det första årtusendet e.Kr. Gäliskan gavs namnet scottis av de engelsktalande i närheten. Runt 1500-talet gavs gäliskan det nya namnet erse (släkt med irish (iriska)), och scottis kom att överföras till vad som skulle komma att bli lågskotska. Gäliskan var dock generellt sett accepterad ända fram till 1700-talet och de jakobitiska upproren i Storbritannien. Efter denna händelse började den brittiska regeringen aktivt att försöka radera gäliskan från Storbritanniens språkliga karta. Skottar som gick i skolan så sent som i början av 1960-talet kan fortfarande komma ihåg hur de blev bestraffade i skolan då de talade gäliska med varandra, liknande situationen hos samerna i Sverige.

Fonologi och ortografi

Gäliskan har ett fonologiskt system som till stor del styrs av två faktorer: breda och tunna ljud. I det gäliska språket finns det nämligen en utvecklad symmetri med dessa två. Breda och tunna symboler kan inte förekomma bredvis varandra. Denna regel kallas "Caol ri caol is leathan ri leathan" (bred med bred och tunn med tunn). Kort sagt säger denna regel att a, o, och u före en konsonant bara kan följas av de samma därefter, och att e och i bara kan följas av e och i. T.ex skulle Ghàdhlig vara inkorrekt, även om uttalet verkar exakt likadant, och för att rätta till detta införs ett i efter à.

Vokalerna a, o och u är breda medan e och i är tunna. Gäliskan använder sig ofta av dessa vokaler i stum form för att ange uttalet på före- eller efterkommande konsonant.

Cat [kaht] (katt)

Cait [kahtʃ] (katter) - I:et uttalas inte men markerar att t:et skall uttalas tunt.

En konsonant måste vara omgiven av samma typ av konsonant:

Làidir [laːdʒiɾʲ] (stark). - Ett i sätts in framför d:et för att det ska vara omgivet av samma typ av vokal och därmed uttalas tunt.

En tabell med konsonanter och uttal i IFA
Radikal Leniserad
Stavning Bred Tunn Stavning Bred Tunn
b [b, p] [bʲ, pʲ] bh [v] [vʲ]
c [kʰ, xk] [kʰʲ, çkʲ] ch [x] [ç]
d [d, t] [dʒ, tʃ] dh [ɣ] [j]
f [f] [f] fh stum stum
g [g, k] [gʲ, kʲ] gh [ɣ] [j]
l [ɫ] [ʎ, l] l [ɫ] [ʎ, l]
m [m] [m] mh [v] [vʲ]
n [nˠ, n] [ɲ] n [nˠ] [n]
p [pʰ, hp] [pʰ, hp] ph [f] [f]
r [ɹ, r] [ɾʲ] r [ɹ, r] [ɾʲ]
s [s] [ʃ] sh [h] [h]
t [tʰ, ht] [tʃʰ, htʃ] th [h] [h]

b, d och g uttalas [b, d, g] i början av ord, annars uttalas de [p, t, k].

Om en vokal kommer före en tonlös klusil (p, t, c) sätts det in ett h-ljud. Cat [kaht] (katt). Framför k blir detta h-ljud ett ch-ljud.

fh är alltid stum utom i orden fhathast (än), fhuair (fått) och fhalbh (gå) där det uttalas [h].

Tunna l och n uttalas [ʎ, ɲ] i början av ord, annars som [l, n]. Tunna ll och nn uttalas alltid [ʎ, ɲ].

Breda n uttalas [nˠ] i början av ord, annars som [n]. Breda nn uttalas alltid [nˠ].

Breda r uttalas [ɹ] i början av ord, annars som [r].

gh och dh uttalas oftast inte i slutet av stavelser. Gàidhlig [gaːlikʲ]

När ett ord slutar på -rt eller -rd, skjuts ofta ett [ʃ]-ljud in mellan dessa tu och r-et uttalas som [ɹ]. Ceart [kʲaɹʃt] (hjärta).

När l, n eller r kommer före en annan konsonant skjuts den föregående vokalen in mellan de två konsonantljuden. Alba uttalas alltså [aɫapə].

Liksom alla andra keltiska språk har det även konsonantmutationer, även om det bara finns en, lenisering, vilket gör gäliskan till det keltiska språk som har minst antal mutationer.

Leniserade konsonanter skrivs alltid som digrafer som slutar på h.

T.ex. m -> mh. och dessa leniseringar följer possessiva pronomen, feminina bestämda artiklar och används även för att visa temporala förändringar från presens till preteritum.

Vokalljud

Gäliskan markerar långa vokaler med en grav accent (`). Akut accent används på e och o, för att ange andra lång ljudvärlden än è och ò. Ibland förekommer akut accent även på andra bokstäver för att ange att vokalen ska uttalas klart. ás vs. as.

Obetonande vokaler blir oftast ett [ə]-ljud. Agam [akəm] (åt mig).

ai uttalas ofta [ɛ].

Stavning IFA
a, ai /a/
à, ài /aː/
e, ei /e,ɛ/
è, èi /ɛː/
é, éi /eː/
i /aː/
ì /iː/
o, oi /o,ɔ,ɤ/
ò, òi /ɔː/
ó, ói /oː/
u, ui /u,ɯ/
ù /uː/


Stavning IFA
eu /ia, eː/
ao /ɯː/
aoi /ɤi/
ia /iə/
ua /uə/
ea /ɛ,a/
io /i,u/
ìo /iə/

Grammatik

Gäliskan är ett VSO-språk, det vill säga att Verbet alltid kommer först i meningar utom då en fråga ställs då frågeordet eller "a bheil" (är det så att...) föregår satsen.

Verb

Gäliskan har två olika ord för verbet att vara precis som spanskan (estar /ser).

Tha används för att indikera något som hör till ett substantiv eller ett pronomen, medan is används om det är ett substantiv eller ett pronomnen som är komplementet.

  • Tha mi sgìth - Jag är trött
  • Is esan Iain - Han heter (är) John.

Verbet tha är oregelbundet och har följande former i presens:

Gaeliska Svenska
Tha mi Jag är
Chan eil mi Jag är inte
A(m) bheil mi? Är jag?
Nach eil mi? Är jag inte?

Gäliska har bara 11 oregelbundna verb - dessa är samtidigt de vanligaste.

Man har inget ord för verbet "har"

Att räkna

Gäliska har 4 nummeriska system.

nummeriskt räkna saker räkna personer ordinalnummer förkortningar

1 a haon aon (L) amhain aon (L) amhain an chéad (L) 1d

2 a dó dhá (L) béirt (L) dara 2a

3 a trí trí (L) tríur an tríur 3ú

4 a ceathair ceithre (L) ceáthrur an céathrú 4ú

5 a cúig cúig (L) cúigear an cúigiú 5ú

6 a sé sé (L) séisear an séú 6ú

7 a seacht seacht (E) seachtar an seachtú 7ú

8 a hocht ocht (E) ochtar an tochtú 8ú

9 a naoi naoi (E) naonúr an naoú 9ú

10 a deich deich (E) deichniúr an deichiú 10ú

Kasus

Gäliska har 5 kasus;

  • nominativ och ackusativ är identiska
  • Dativ
  • Genitiv
  • Vokativ - används för att tilltala en person direkt och uttrycks med "a - lenition av namnet - manliga namn får ett extra slut i om möjligt: t.ex Seamas - A Sheamais

Artiklar

Gäliska saknar obestämda artiklar. De skotska artiklarna är som följer;

(mask. sing. nom.)

( fem. sing. nom. & dat., mask. sing. dat. & gen.)

AN an t- före vokal AN + a' + före b, c, g, m, p am före b, f, m, p an + före f an överallt annars an t- före s + vowel, sl, sn, sr

an överallt annars före d, n, t, l, r, sg, sm, sp, st, vokal)

( fem. sing. gen., plural nom. & dat.)

( plural gen.)


NA na före konsonant NAN nam före b, f, m, p

na h- framför vokal överallt annars

Övrigt

Possession uttrycks med "aig" - vid

Gäliska har konjugerade prepositioner.

Vanliga fraser på gäliska

latha math! La-öh mah God dag

latha math dhut fhèin la-ö ma d(hr)ohejn God dag (som svar)

madainn mhath! madinn wah god morgon

feasgair math! fäskar mah god kväll

Ciamar a tha thu? kimmär a ha oo hur mår du?

Ciamar a tha sibh? kimmär a haschiw Hur mår Ni?

Agus ciamar a tha thu féin? agus kimmär a haoohejn Och hur mår du själv?

Tha gu math, tapadh leat. ha gu ma tapälat Mycket bra, tackar som frågar

Chan eil dona, tapadh leat. schanjäl dona tapälat Inte illa tack


Thig a-staigh! higg as taj Kom in!

Fàilte! foltsche Välkommen

Slàinte! sloontsche Skål!

Beannachd leat! bannacht lat Vi ses!

Slàn leat! Slàn slaun lat Hejdå, tja!

Mas e do thoil e. massäh du holl äh är du snäll

Bu toigh leam. bu tollam Jag skulle gärna ha

Gabh mo leisgeul. gaw mu läschkall Ursäkta

Dé tha an t-ainm ort? jeen tanim ortsch Vad heter du?

Is mise ________ smische ________ jag heter ____

Can a rithist e. Kaan a ri-ischd äh Säg det igen

Tha an t-acras orm. ha an takkras aram Jag är hungrig

A bheil an t-acras ort? a wääl an takkras ortsch Är du hungrig?

Tha am pathadh orm. ha am paharam Jag är törstig.

Tha seo màth. hah schoo ma Det är bra

'S màth sin! smaaschin Jättebra!

Externa länkar

Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Skotsk gäliska.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Skotsk_g%C3%A4liska"
Personliga verktyg