Hot Rod
Från Rilpedia
Hot Rod var ursprungligen benämning på ombyggd och amerikansk öppen bil, en roadster tillverkad före 1949. Begreppet har senare kommit att även innefatta täckta vagnar. En hot rod är dock alltid ombyggd. Det var Hot Rod-trenden som inspirerade biltillverkarna i Detroit att börja utveckla och sälja muskelbilar.
Innehåll |
Ursprung
Hot Rod-kulturen uppkom under åren efter andra världskrigets slut. Hemvändande soldater hade sett små, lätta och snabba sportbilar från tillverkare som MG, Ferrari, och Morgan i Europa. Dessa bilar erbjöd goda prestanda och mycket körglädje, och väl hemma i USA igen började man modifiera gamla bilar för att efterlikna dessa egenskaper.[1]
Det vanligaste utgångsobjektet var vid denna tid T-Fordar, som fanns i riklig mängd runt om i landet. För att erhålla bättre prestada genom reducerad vikt plockade man bort karossdelar som ansågs "onödiga", som t.ex skärmarna och motorhuven. Hjulupphängningen modifierades, modernare bromsar monterades och man trimmade även den fyrcylindriga originalmotorn, då V8:or ännu var för nya för att finnas tillgängliga för överkomliga pengar. Sedan tävlade man med sina ombyggda bilar mot varandra i så kallade jordbanerace, informella tävlingar på ovala jordbanor ute på landsbygden. De ynglingar som sysslade med denna hobby betraktades som lite av rebeller.
Efter T-fordarna var det A-Fordarnas tur att hamna i rodbyggarnas fokus. Dessa var tyngre, men betydligt mer robusta konstruktioner, egenskaper som kom väl till pass då V8:or började bli allt vanligare och påfrestningen på chassina därmed allt påtagligare. Den första bilen som masstillverkades med V8 från fabrik var Ford av 1932 års modell. Den var ett naturligt val för Hot Rod-folket, och många anser att 1932 års roadster från Ford är den ultimata utgångspunkten för ett Hot Rod-bygge. Denna bil tillverkades i endast 8 033 exemplar, så den begränsade tillgången på bilar gjorde att man så småningom började använda täckta Fordar och bilar från andra tillverkare. Under 1970-talet började även replikakarosser tillverkade i glasfiber att dyka upp på marknaden. Man såg nu också att en del bilar började byggas så att de blev allt bekvämare, tidigare otänkbara tunga komponenter som luftkonditionering och elektriskt justerbara säten började monteras i bilarna. För dessa bilar myntades begreppet Street Rod.
På senare år
Under 1990-talet dök en ny inriktning inom roddingen upp, stilen kom att kallas Hi-tech. Man använde moderna komponenter som direktinsprutade motorer och ABS-bromsar. Bilarna försågs med dyra specialtillverkade komponenter i aluminium och rostfritt stål. Samtidigt började bilar som inspirerats av byggena på 1950-talet att bli allt populärare.
Från att ha varit en billig hobby har den nu blivit mycket dyr sysselsättning, då kostnaderna för ett fint bygge med de "rätta sakerna" som de bilar som byggdes på 1950-talet hade är mycket höga. Allt fler bilar byggs av proffsbyggare som t.ex. Boyd Coddington. De dyraste amerikanska byggena har kostat över en miljon dollar. Som en motreaktion har en del unga byggare på senare år börjat bygga bilar i den ursprungliga stilen, som inte har toppfinish utan är mer fokuserade på att vara billiga att bygga, och framför allt roliga att köra, s.k. rat rods.
En annan billighetsvariant är att utgå från en folkabubbla.
Sverige
Under 1970-talet var det i praktiken omöjligt att registrera amatörbyggda fordon i Sverige. Därför byggdes hot rods ofta på Volvo Duett-chassin, så kallade Duettroddar.[2] 1982 infördes möjligheten att registrera ombyggda och amatörbyggda fordon, och det är sedan dess möjligt att registrera personbilsbaserade hot rods.
Svenska Hot Rod-entusiaster är organiserade i Swedish Street Rod Association[3].
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hot Rod
