Certosa di Padula

Från Rilpedia

Version från den 22 maj 2009 kl. 06.21 av Sendelbach (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Cilento och Vallo di Diano nationalpark med de arkeologiska platserna Paestum och Velia samt Certosa di Padulaa
Världsarv nr 842
Padula.jpg
Land Italiens flagga Italien
Geografiskt läge 40°20′14″N 15°39′07″O / 40.33722, 15.65194Koordinater: 40°20′14″N 15°39′07″O / 40.33722, 15.65194
Typ Kulturarv
Kriterium iii, iv
Regionb Europa och Nordamerika

Inskriptionshistorik

Inskrivet 1998
Världsarvskommitténs 22:e möte

a Officiellt namn översatt till svenska
b Enligt Unescos indelning

Certosa di Padula (även Certosa di San Lorenzo di Padula) är ett stort och känt Kartusiankloster i staden Padula i Cilento nationalpark i södra Italien.

Klostret är det närst största kartusianklostret i Italien efter ett i Parma. Dess byggnadshistoria sträcker sig över 450 år, men huvuddelen av byggnaderna är i barockstil. Det är ett mycket stort kloster omfattande 51 500 m², med 320 rum och salar.

Historia

Padulas kartusiankloster grundades av Tommaso di San Severino den 27 april 1306 där ett äldre kloster legat. Det är tillägnat Sankt Lars, och dess arkitektoniska struktur tros påminna om det halster som han brändes levande.

Klostret har den största korsgången i världen. Den täcker 12 000 m² och omges av 84 kolonner. En känd spiraltrappa i vit marmor inne i ett annex leder till det stora biblioteket.

Enligt den strikta kartusianska distinktionen mellan kontemplation och arbete finns det två tydliga platser för dessa göromål: på ena sidan det fridfulla korsgången, biblioteket med dess vackra golv, kapellen och klostrets trädplanering; på andra sidan det stora köket, kälaren med dess enorma vinkaraffer, trätteriet, och den stora gårdsplanen, där man arbetar i stallen, vid ugnarna, lagerlokalerna, och vid olivoljekvarnen. Gårdsplanen användes för produktiva aktiviteter och för handel mellan klostret och omvärlden.

I klostret finns också Västa Lucanias arkeologiska museum, som har en samling av samtliga fynd som gjorts vid utgrävningarna av gravfälten i Sala Consilina och Padula. Muséet representerar en tidsperiod från protohistoria till den hellenistiska tidsåldern.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Externa länkar

Personliga verktyg