Distance Measuring Equipment
Från Rilpedia
Distance Measuring Equipment (DME) är en utrustning för avståndsmätning från flygplan.
I flygplanet finns en utrustning som kontinuerligt skickar frågepulser (interrogator) till en markstation (transponder) som då svarar på dessa pulser. Genom att mäta tiden som frågepulsen tar att komma från och tillbaka till flygplanet och sedan halvera denna tid får man avståndet till markstationen. Frågepulsen som går med ljushastigheten, 300 000 km/s eller 300 m/µs, så avståndet mellan flygplan och markstation ökar med 150 m för varje µs. Genom att varje flygplan ”känner igen” sin egen frågepuls kan markutrustningen svara upp till 100 flygplan samtidigt. Skulle det finnas fler flygplan som frågar kommer markstationen att minska på känsligheten och de flygplan som då befinner sig längst bort kommer att tappa sina svar.
DME blev 1959 godkänt som ett navigationssystem av ICAO. DME utrustningen sänder i frekvensområdet 962-1213 MHz.
För att flygplanet skall kunna få både avstånd och riktning till en punkt på marken samlokaliserar man en DME med en VOR. Piloten behöver bara ställa in VOR frekvensen, DME frekvensen ställs in automatiskt.
Ett annat sätt att använda DME utrustningar är att placera ut flera sådana över ett stort område, flygplanet kan då välja sin ”egen” flygväg, man behöver då inte passera över stationen. Flygplanet måste då ha minst tre stycken interrogatorer, som då mäter avståndet till de inställda markstationerna. Utrustningen ombord på flygplanet räknar ut positionen genom hur lång tid det tog för varje station att svara på de utsända frågepulserna. Systemet kallas RNAV och ger en noggrannhet på ett hundratal meter. DME kommer att finnas kvar i många år till som det enda markbaserade navigationssystem till de satellitbaserade navigationssystemen som t.ex. GPS.
