Farmakognosi

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Farmakognosi, läran om naturprodukter vilka används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel.

Exempel på läkemedel som har sitt ursrung i naturen.

• Atropin - belladonna; Atropa belladonna, Solanaceae
• Digoxin, digitoxin - fingerborgsblomma, Digitalis sp., Plantaginaceae
• Cyklosporin - mikrosvamp, Tolypocladium sp.
• Kinin - kinaträdetsbark, Cinchona sp., Rubiaceae
• Morfin, kodein - opievallmo; Papaver somniferum, Papveraceae
• Penicillin - mögelsvamp; Penicillum chrysogenes
• Salicylsyra - älgört; Filipendula ulmaria, Rosaceae
• Paklitaxel - idegran; Taxus sp., Taxaceae
• Vinkristin - rosensköna; Vinca (Catharanthus) rosea, Apocynaceae

Avdelningen för farmakognosi, Uppsala universitet

Sveriges enda universitetsavdelning för farmakognosi finns på institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala Universitet. Här bedrivs idag forskning på bland annat cyklotider, substanser med marint ursprung, COX-2 hämmare samt utvecklandet av ett kemiskt navigeringssystem för upptäckter av nya läkemedel från naturen.

Professorslängd vid Uppsala universitet

Finn Sandberg (1954-1986)

Var professor i farmakognosi vid Kungliga Farmaceutiska Institutet innan detta blev en fakultet vid Uppsala universitet 1968. Han introducerade farmakologiska metoder i form av djurförsök för att bättre studera medicinalväxter, och bedrev en stor internationell verksamhet med insamlings- och forskningsresor. Han är hedersdoktor vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet samt inspektor emeritus och hedersmedlem i Farmacevtiska Studentkåren.

Gunnar Samuelsson (1986-1991)

Han disputerade i farmakognosi på en avhandling om innehållet i misteln Viscum album L., och har skrivit en vida spridd lärobok i ämnet (Drugs of Natural Origin) som föreligger i sin femte upplaga. Han är inspektor emeritus och hedersmedlem i Farmacevtiska Studentkåren.

Lars Bohlin (1991- )

Han disputerade på en avhandling om pilgifter, och under hans ledning inleddes forskning kring inflammationshämning och läkemedelspotential hos marina organismer. Han är inspektor emeritus i Farmacevtiska Studentkåren.

Professorer vid Kungliga Farmaceutiska Institutet

Henrik Victor Rosendahl (1901-1918)

Var ursprungligen e.o. professor i allmän och experimentell farmakodynamik och farmakognosi vid Uppsala universitet. Efter att han disputerat vid Karolinska Institutet på en avhandling om stormhatt, var han lärare i botanik och farmakognosi vid Kungliga Farmaceutiska Institutet 1895-1901. Han skrev den första läroboken i farmakognosi på svenska 1897.

Richard Westling (1918-1934)

Beskrev och typifierade den mögelart från vilken penicillin upptäcktes - Penicillum notatum Westling.

Gösta Edman (1934-1954)

 Denna läkemedels- eller farmakologi-relaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.

 Denna artikel om medicinsk vetenskap eller humanfysiologi är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.