Maria Eriksson (författare)
Från Rilpedia
Maria Eriksson eller Mia Eriksson är medförfattare till Gömda och Asyl, vilka hon skrivit tillsammans med Liza Marklund; Mias hemlighet och Mias systrar, skrivna tillsammans med Aftonbladetjournalisten Kerstin Weigl;[1][2] och Emma, Mias dotter, för vilken hon själv står som författare.
Namnet Maria Eriksson är inte hennes riktiga utan hon skriver under pseudonym. Hon har haft olika efternamn i verkligheten med anledning av att hon varit gift två gånger. Hon och hennes förste make bytte även namn till Lerarp[3][4] eftersom de ansåg sig vara utsatta för förföljelse av en av Erikssons expojkvänner, pappan till Erikssons andra barn. När Eriksson gifte om sig med sin nuvarande make tog hon sin nye makes efternamn.
Under februari 2009 framträdde hon i Aftonbladet i samband med debatten om boken Gömda.[5] För att svara på kritiken mot bokens sanningshalt presenterade hon en rad dokument i Aftonbladet, vilkas relevans och bevisvärde sedan ifrågasattes i andra medier.[6][4][7][8] Kritik mot Gömda har framförts av bland andra Monica Antonsson,[9] Maria Erikssons son och dennes pappa,[10] samt den man hon anklagar för att ha förföljt henne sedan de haft ett haft ett förhållande och fått en dotter tillsammans i Oxelösund på 1980-talet.[11][12]
Hon är numera bosatt i Arizona, USA dit hon flydde efter att ha varit bosatt i Chile tillsammans med sin chilenske make i tre år.[13][5] Familjen bröt upp från makens hemland 1998 och reste vidare till USA där Maria Eriksson fick asyl 2003 på grund av hustrumisshandel och förföljelser i Sverige. Det viktigaste dokumentet vid asylen var enligt Marklund och Eriksson ett kammarrättsbeslut från 1994 där Maria Eriksson överklagat ett tidigare avslag på en begäran att få 350 000 kronor i bidrag till en bostad i Chile.[13] Ansökan om utlandsetablering, som avslogs i samtliga instanser, var ett socialtjänstmål och inte en prövning av hotbilden.[3] Men i kammarrättsdomen nämns att det får anses utrett att familjen behöver flytta från Sverige för att kunna leva ett normalt liv. I en Sveriges Radio intervju säger domaren i målet, Per Anders Lindgren, att kammarrättens domskäl inte kan tolkas som att en hög domstol konstaterat att familjen måste flytta från Sverige. Att mannen och kvinnan framstod som hotade byggde enligt Lindgren i allt väsentligt på fru Lerarps beskrivning av förhållandena.[14]
Biografi
- Gömda (1995; omarbetad utgåva 2000), med Liza Marklund
- Asyl (2004), med Liza marklund
- Mias hemlighet (2005), med Kerstin Weigl
- Mias systrar (2007), med Kerstin Weigl
- Emma, Mias dotter (2008)
Referenser
- ↑ "Mias hemlighet" inte skriven av Mia. SvD, 2005-10-29.
- ↑ Eriksson. Ordupplaget, 2009-05-07.
- ↑ 3,0 3,1 Percan, Tonchi. Liza Marklund bluffar om kammarrättens andemening. Newsmill, 2009-03-09.
- ↑ 4,0 4,1 Det stora "Gömda"-bråket. Sveriges Radio P1, Medierna, 2009-04-11.
- ↑ 5,0 5,1 "Skräcken finns fortfarande kvar". Aftonbladet, 2009-02-13.
- ↑ Antonsson avfärdar Mias uttalanden: "Detta är Liza Marklunds försök att skriva sig fri från ansvar". Nyheter24, 2009-02-14.
- ↑ Debatt: Sanningen om Aftonbladet. Nyheter24, 2009-02-17.
- ↑ Gunilla Kinn: Dramadrottningarna styr över kvällspressen. svt debatt, 2009-02-17.
- ↑ Hon skakade om Mediasverige. E24 Kvinna, 2009-04-28.
- ↑ "Gömda"-Mias son vill att Marklund tar debatten. DN, 2009-01-14.
- ↑ "Mannen med de mörka ögonen" ger sin version. Eskilstuna Kuriren, 2009-02-14.
- ↑ Gömda och de glömda. Sydsvenskan, 2009-04-11.
- ↑ 13,0 13,1 Kvinnovåld tas inte på allvar. Aftonbladet, 2004-06-07
- ↑ Det stora "Gömda"-bråket. Sveriges Radio P1, Medierna, 2009-04-11. (Webb radio. Intervjun finnns 33:30 minuter in i programmet.)
