Alternativa medier
Från Rilpedia
Alternativa medier i en vid mening är när det skapas kanaler för att motverka de etablerade mediernas symboliska makt. Alternativa medier styrs mer av politiska drivkrafter än av ekonomisk vinning.
Begreppet alternativa medier används ibland även som en underavdelning till det som beskrivs i den här artikeln. Begreppet används olika av olika teoretiker. Enligt sociologen Dieter Rucht är alternativa medier när personer tar saken i egna händer och skapar egna mediekanaler som främst riktar sig till de egna leden. När en aktör istället använder sig av befintliga kanaler men anpassar innehåll efter sina syften kallar han det anpassning. Äldre proteströrelser som exempelvis röda armefraktionen ägnade sig åt anpassning. Det vill säga de påverkade innehållet i nyheterna men inte själva kanalerna. Exempel på alternativa medier enligt den här definitionen är Indymedia, ett globalt nyhetsnätverk som vem som helst kan publicera nyheter i. Här tar man inte bara kontroll över innehåll utan även hur det framställs. Genom att använda sig av en såkallad öppen publiceringsform så bjuder Indymedia in personerna som besöker hemsidan att skriva och publicera sina egna nyheter. Besökaren uppmanas på detta sätt att bli skribent och genom detta utmanas det symboliska maktförhållande som är inlindat i medieringen, ( makten över representationen och makten över informationen). Till skillnad från anpassning som tidigare nämnts, där aktioner eller händelser iscensätts med syftet att dra massmediernas intresse till sig, så har man i detta fall makten över representationen och kan helt själv styra över hur budskapet framställs.
De alternativa medierna blir också en slags offentlighet eller forum där olika rörelser kan mötas och kommunicera och diskutera sina frågor.
Exempel på alternativa medier[källa behövs]
Exempel på alternativa medier kan vara fanzines och undergroundpress; piratradio och videoaktivism; bloggar och aktivistjournalistik på nätet. På senare tid har medieforskningen på allvar fått upp ögonen för, och framförallt utvecklat en begreppsapparat för att studera och förstå, den här typen av mediala uttryck. Både i dess roll för kommunikation bland sociala rörelser och proteströrelser och dess funktion för kulturella och motkulturella strömningar.
Se även
Källa
- Linus Andersson. (2006). "Mediemaktens utmanare - Alternativa medier och sociala rörelser" i Locus 2/<06
