Point Barrow
Från Rilpedia
Point Barrow (engelska Point Barrow, inuktitut Nuwak [1].) är en udde i Alaska och är USA:s nordligaste punkt.
Innehåll |
Geografi
Point Barrow ligger cirka 20 km nordöst om staden Barrow och delar Tjuktjerhavet från i Beauforthavet. Dess geografiska koordinater är 71°23′05″ N 156°28′13″ V
Förvaltningsmässigt utgör udden en del av staden som är huvudort i distriktet "North Slope Borough".
Historia
Området har varit bebott av inuiter sedan lång tid.
Point Barrow upptäcktes av den brittiske upptäcktsresanden Frederick William Beechey 1826 och döptes då efter brittiske historikern John Barrow [1].
Åren 1907 till 1914 utforskades och kartlades området av Ernest Leffingwell under dennes expeditioner i området.
Den 22 april 1928 startade Hubert Wilkins och Carl Eielson sin transarktiska flygning från Point Barrow till Spetsbergen.
Mellan åren 1965 till 1972 användes Point Barrow som startplats för sondraketer [2].