S/S General Slocum

Från Rilpedia

< S
Version från den 22 mars 2009 kl. 21.08 av Huggorm (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
General Slocum under förlisningen

General Slocum under förlisningen

SS General Slocum
Klass
Typ Ångfartyg
Historia
Byggnadsvarv Divine Burtis, Brooklyn
Sjösatt 1891 
Tagen i bruk 1891
Öde Förlist 15 juni 1904
Tekniska data
Tonnage 1 300 ton
Längd 80 m
Bredd 12 m
Fart 16 knop

S/S General Slocum var en amerikansk hjulångare. Fartyget ägdes av Knickerbocker Steamship Company och gick som utflyktsfartyg runt New Yorkområdet. "General Slocum" förliste 1904East River efter att en brand utbröt ombord. Vid förlisningen omkom 1 021 människor vilket gör den till den andra värsta fartygskatastrofen i fredstid i USA:s historia och den värsta i New Yorks historia [1] [2] .

Innehåll

Om fartyget

General Slocum byggdes 1891 på "Divine Burtis" varv i Brooklyn. Fartyget byggdes helt i trä och kom att ha 3 däck och drivas av 3 ångmaskiner som drev 2 skovelhjul. Varje hjul hade 26 paddlar och en diameter på ca 10 meter Fartyget var ca 80 m lång och ca 12 m bred med ett tonnage på ca 1.300 ton och presterade 16 knop [3].

Fartyget hade kapacitet för ca 2.500 passagerare [3].

General Slocum sjösattes 1891 i New York och döptes efter generalmajor Henry Warner Slocum, New Yorks tidigare representant USA:s kongress och krigshjälte under det Amerikanska inbördeskriget [3].

De följande åren användes fartyget till utflykter runt New Yorkområdet under kapten William H. Van Schaick. Under åren lyckades fartyget att gå på grund hela 6 gånger och 4 gånger att kollidera med andra fartyg [4].

Bara 5 veckor före olyckan inspekterades fartyget av myndigheten "U.S. Steamboat Inspection Service" (USSIS) och befanns då vara i gott skick [4] [3].

Förlisningen

Den 15 juni 1904 klockan 09:30 lämnade "General Slocum" piren vid 3rd Street med ca 1.350 passagerare [4] [3] [5]. Bland dessa fanns cirka 500 barn. Fartyget hade hyrts för 350 dollar av den tyskamerikanska församlingen i "Little Germany" på nedre Manhattan genom St. Mark's German Lutheran Church i Lower East Side till deras årliga utflykt. Målet var parken Locust Grove vid Eatons Neck på Long Island.

Vraket efter förlisningen

Strax efter avfärden kring klockan 10.00 i höjd med East 90th Street började en brand i ett förvaringsutrymme i fartygets för. Då fartyget befanns sig i Hell Gate (ett område med starka stömmar) kunde man inte direkt styra mot land och kaptenen beslöt att ge full fart mot North Brother Island ca 1,5 km längre upp i floden i höjd med Bronx [5]. På ön fanns även ett infektionssjukhus [6]. Den ökade farten bidrog till att branden spred sig snabbt och inom 30 minuter var i stort hela fartyget övertänt.

När General Slocum slutligen sattes på grund vid North Brother Island hade fartyget kollapsad och endast 321 människor kunde räddas. Många av de överlevande fick första hjälpen av sjukvårdspersonalen på ön [6] [4] [3].

Offer på stranden av North Brother Island

Eftermäle

Vid sjöförklaringen lämnade kaptenen sin version av händelseförloppet där han bl. a. hävdade att han valde North Brother Island även då den inte var närmaste land för brandrisken på närmare platser där det fanns oljeanläggningar. Kaptenen, förste styrman och andra officerare samt USSIS inspektören befanns senare vara skyldig till olyckan. Endast kaptenen dömdes till fängelse i 10 år pga bristande underhåll (flytvästarna var i obrukligt skick, livbåtarna gick ej att lossa, brandsläckutrustningen gick ej att använda) och bristande utbildning av besättningen [4] [3] [2].

Vraket renoverades och byggdes om till lastfartyg, detta sjönk sedan 1911.

Olyckan medförde omfattande ändringar i säkerhetsrutiner och släckningsutrustning på fartyg. [7] [8]

Den 15 juni 1905 invigdes ett minnesmonument över olyckan, vid ceremonin deltog även Adella Liebenow Wotherspoon, den yngste överlevande.

Olyckan hamnade dock snart i skymundan av Branden i Triangle Shirtwaist-fabriken 1911 och förlisningen av RMS Titanic 1912. I om med Första världskrigets utbrott minskade även sympatierna för tyskamerikanerna i USA.

Den 26 januari 2004 dog Adella Liebenow Wotherspoon, den siste överlevande av förlisningen.

Det finns två minnesmärken över olyckan, dels i Tompkins Square Park på Manhattan och dels på Lutheran All Faiths Cemetery i Middle Village i Queens [6] [2].

Källor

  1. [1], New York Times
  2. 2,0 2,1 2,2 [2], Forgotten New York
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 [3], Failure Magazine.com
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 4,4 [4], Newsday.com
  5. 5,0 5,1 [5], Archives.gov
  6. 6,0 6,1 6,2 [6], Correctionhistory.org
  7. [7], United States Coast Guard.mil
  8. [8], Ezl.com
  • Edward T. O'Donnell: Ship Ablaze : The Tragedy of the Steamboat General Slocum, Broadway Books, New York 2003. ISBN 0767909054. 

Externa länkar

Personliga verktyg