Gutium
Från Rilpedia
 |
Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Guti. (Diskutera) |
Gutium är sumerernas namn på bergsstammar i Zagros, vilka utgjorde ett ständigt hot mot flodslättens städer. Ansvariga för det fornakkadiska rikets fall omkring år 2200 f.Kr.
Sumerer, babylonier och sedan även assyrier omnämner redan från och med utgången av det tredje årtusendet f.Kr ett folk i de centrala och nordöstliga zagrosbergen och kallas även för quti, qurti, gutier eller kurti och hörde hemma i ett land som kallades gutium eller också kardaka. Gutierna är förfäder till dagens kurder som än idag bor kvar i samma geografiska område.
Gutierna ( cirka 2200 - 2100 f.Kr ) hade sitt ursprung i de iranska bergen och tog makten över stora delar av Mesopotamien.
På kilskrifttavlor står att läsa att de lever utspridda i avlägset belägna bosättningar. Rikedomen i deras länder betonas liksom deras fruktade konungar.
Sargon av Akkad, som grundade ett stort rike i mesopotamien omkring 2350 f.Kr, uttrycker sin stolthet över att ha besegrat Gutium och en av hans efterträdare, Naramsib , betonar särskilt att han lyckats slå ner en revolt bland bergsfolken även om han själv fått utstå nederlag i kampen mot gutierna. Ett årtusende senare prisar den assyriske kungen Tiglat-Pilesar I (1114-1076 f.Kr ) sina militära framgångar över de vitt utbredda gutierna.
På grund av dessa assyriska och sumeriska källor har de blivit välkomna kandidater som kurdernas förfäder, där också den etymologiska likheten mellan gutier och kurder förs fram som bevis liksom det faktum att gutiernas språk och rike geografiskt sammanfaller med de områden som idag befolkas av kurder.
Källor
- Landet Som Icke Är, Ingmar Karlsson
