Kotakara-jima
Från Rilpedia
Kotakara-jima (japanska (小宝島 ?) Kotakara-jima eller Kodakara-jima, "Kotakaraön") är en ö bland Tokaraöarna i nordvästra Stilla havet och tillhör Japan.
Geografi
Kotakara-jima ligger cirka 73 kilometer sydväst om huvudön Nakano-shima och ca 12 km nordöst om Takara-jima. Det är den minsta ön i ögruppen. Dess geografiska koordinater är 29°13′00″ N 129°20′00″ Ö
Ön är en korallö och har en areal om ca 1,1 km2 med en omkrets på ca 4,74 km. Klimatet är subtropiskt. Den högsta höjden är på cirka 102 m.ö.h. (1).
Befolkningen uppgår till ca 50 invånare. Förvaltningsmässigt tillhör ön Toshima-mura (2) som är en del i Kagoshima prefekturen.
Det finns en het källa, Yutomari-onsen, på ön där nästan 90-gradigt vatten stiger upp mot marken genom sprickor i korallstenen (3)
Ön kan bara nås med fartyg då den saknar flygplats, det finns regelbundna färjeförbindelse med staden Kagoshima på fastlandet. Restiden är ca 13 timmar.
Historia
Det är osäkert när Tokaraöarna upptäcktes, de första dokumenterade omnämnandena finns i boken Nihonshoki från 720-talet.
Öarna utgjorde fram till 1624 en del i det oberoende kungadöme, Kungariket Ryukyu.
1609 invaderades Ryūkyūriket av den japanska Satsumaklanen under den dåvarande Daimyo som då kontrollerade större delen av södra Japan. Öarna införlivades i Satsumariket kring 1624.
1879 under Meijirestaurationen införlivades sedan Satsumariket i Japan, och öarna blev först del i länet Ōsumi no Kuni (Ōsumi provinsen) och senare del i Kagoshima prefekturen.
Under Andra världskriget ockuperades området våren 1945 av USA som förvaltade öarna fram till 1953 då de återlämnades till Japan.
