af Nordin
Från Rilpedia
af Nordin, var en svensk adelsätt, kommendörsätt N:r 2145 A; och friherrlig ätt N:r 319.
Adlig och friherrlig ätt stammande från Norrköping, varifrån en viss Nils Månsson utflyttade till Kopparberget i Dalarna i början av 1600-talet. Denne hade en son Carl Nilsson, kallad Bröms, som deltog bl.a. i Karl X Gustavs polska krig och utmärkte sig under tredagarsslaget vid Warszawa 1656. Bröms hade flera söner som kallade sig Nordin.
Sonsonssonen Johan Magnus af Nordin, landshövding i Kopparbergsslagen och en av Gustav III:s nära anhängare, adlades 1788 och upphöjdes i friherrligt stånd år 1800, bl.a. som tack för sina insatser under riksdagen i Norrköping 1800, då han var en av de rojalistiska ledarna och skötte röstvärvningarna i ståndet. Johan Magnus af Nordins bror, biskopen av Härnösand, Carl Gustaf Nordins barn adlades 1807 och adopterades på sin farbrors adliga namn och nummer. Den adliga grenen utdog med biskopens son, lektorn i historia vid Härnösands gymnasium, Carl Jakob af Nordin och den friherrliga ättegrenen 1850, med friherre Carl Johan af Nordin, oppositionspolitiker och en av Karl XIV Johans främsta kritiker, inte minst vid riksdagen 1840, där af Nordin räknades som en av de två-tre främsta motståndarna till den förda regeringspolitiken.
En annan av Carl Gustaf Nordins söner, Gustav af Nordin, var svensk minister i S:t Petersburg och gjorde sig känd för sin diplomatiska duglighet, sin stora gästfrihet - han gav flera stora baler för den ryska och utländska societeten - och för sin kärleksaffär med furstinnan Helena Sergeievna Scherbatova, dotter till furst Sergei Gregorovitch Scherbatov och hans maka, furstinnan Anna Michaelovna Hilkova, vilken blev hans hustru. I äktenskapet föddes dottern Olga, senare gift med den s.k. Askegreven, Carl Gustav Lewenhaupt. Källor: Anreps och Elgenstiernas ättartavlor.
