Suimri Begum
Från Rilpedia
Suimri Begum, senare känd som Johanna Noblis, född 1753, död 1836, var en betydande regent och monark i ett indiskt furstendöme under 1700-talet.
Som änka efter äventyraren Walther Reinhard, född i Luxemburg och död som monark över en autonom stat, Sandhana, i det då splittrade Indien, blev hon år 1778 förmyndarregent för sin makes utomäktenskaplige son och arvtagare, mycket unge Musffard ad-Daula Zafar Nab Han (Aloyis Balthasaar Reinhard). Då denne dog femton år senare, innan han hade förklarats för myndig monark, blev hon år 1803 utropad som regerande Rani (drottning) i eget namn. År 1781 konverterade hon till kristendomen; kallad Indien Suimri Begum; Gemål/drottning Suimri, fick hon nu namnet Johanna Noblis.
Suimri/Johanna var en betydande regent i sin tids politiska liv och deltog i händelserna kring Moguls fall, Mahrattas uppgång och britternas etablering; hon deltog själv i sin stats krigföring som befäl i spetsen för sina arméer och utvidgade sin stats territorier.
Inrikespolitiskt utvecklade hon agrikulturen i Sardhana, använde militären till att uprätthålla lag och ordning och en effektiv administration och hålla banditgäng borta istället för att plundra grannstaterna, vilket annars var normalt bland de indiska småstaterna, och gjorde sin stat känd som en blomstrande ö av välstånd bland fattiga grannterritorier. Hon regerade i 58 år, och framstod som en av det dåtida Indiens mer betydande monarker.
