Eriks skrin
Från Rilpedia
Eriks skrin, benämning på Erik den heliges relikskrin som förvaras i Uppsala domkyrka.
Skrinet innehåller konung Erik den heliges reliker (ben, bl.a. en halskota som genomskurits av ett skarpt vapen), dessutom en ringformig bronskrona och en siciliansk vävnad från 1300-talet.
24 januari 1273 flyttades Eriks ben högtidligt från sin första viloplats i Gamla Uppsala kyrka till den påbörjade Nya Uppsala domkyrka. Dagen kallades därför i gamla almanackan Erik translatus. Om det dåvarande relikskrinets utseende vet man idag ingenting.
I början av 1400-talet förfärdigade Stockholmsguldsmeden Lambrecht ett nytt skrin, av silver, möjligen likt det, som ett kopparstick i Peringskiölds "Monumenta Ullerakerensia" återger. Detta skrin konfiskerades antagligen av Gustav Vasa. 1580 skänktes däremot av Johan III ett nytt skrin, tillverkat 1574-79 av Hans Rosenfälth, en av hans guldsmeder. Det är detta skrin som ännu förvaras bakom högaltaret inom ett tätt järngaller. Det har formen av ett rektangulärt hus med sadeltak och takryttare, är helt klätt med etsade eller graverade silverplåtar, skilda genom och prydda av relieffigurer, även i silver, föreställande änglar och evangelister, samt helt förgyllt. Det är ett typiskt arbete för hovkonsten under Johan III. Den trälåda, vari helgonets ben förvaras, verkar ha förblivit orörd (fram till undersökningen 1915).
Då skrinet öppnades den 30 mars 1915 fann man att det av skelettdelar innehöll: ett kraftigt byggt, mesocefalt kranium av en omkr. 40-årig man (index omkr. 77), 3 kotor, varav en genomhuggen halskota, 9 revbensfragment, ett ganska asymmetriskt bäcken, 2 hälben och 7 långa extremitetsben (delvis defekta). Samtliga, utom ett starkare förvittrat skenbensfragment, bör ha tillhört samma individ, vars kroppslängd kan skattas till nära 1,70 m.; de var väl bibehållna och syntes ha varit överdragna med fernissa. Huvudreliken, den genomhuggna halskotan, förvaras i en pung av tyg från 1400-talet, i vilken insytts små bitar av pergament med otydligt latinskt pränt av 1200-talstyp. Att döma av huggytans riktning och utseende torde den, som utdelat hugget, ha stått till vänster om den på rygg liggande konungen. På vänstra sidan av huvudskålen syntes 1 och på lårbenen och skenbenen tillsammans 7 större och mindre märken, som kunna härstamma från hugg- eller sticksår. I skrinet fanns också en krona av förgylld hamrad koppar från 1100-talet (Sveriges äldsta konungakrona) samt små stycken av bomullstyg med fläckar (av blod?). Föremålen fotograferades, och gipsavgjutning togs av kraniet.
Fram till 2006 har det inte utförts någon DNA-analys av relikerna. En DNA-analys skulle kunna verifiera släktskapen mellan Erik och exempelvis hans son Knut Eriksson (begraven i Varnhems klosterkyrka)
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
