Keith Cederholm

Från Rilpedia

Version från den 31 december 2008 kl. 13.47 av Mr Bullitt (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Enligt åklagaren kördes den livlöse Bo Göransson till hamnen i Helsingborg i en svart förlängd Plymouth Fury III av 1970 års modell. Bilen på bilden har inget med Keith Cederholm att göra.

Keith Cederholm dömdes till tio års fängelse 1982 för att ha anlagt en brand på en motorgård i Malmö samt för delaktighet i misshandel. Hans fall togs upp av journalisten Jan Guillou i TV-programmet Rekord-Magazinet vilket ledde till att Cederholm friades i Högsta domstolen.

Den 23 november 1979 utbröt en brand på raggargården Granbacken i Malmö. Efter branden anmäldes 19-årige Bo Göransson som saknad. Två månader senare hittades Göranssons döda kropp i hamnen i Helsingborg. I polisens utredningen utpekades den då 22-årige Keith Cederholm som gängledare för raggarna från Helsingborg. Enligt åklagare Cay Callin hade branden anlagts som hämnd från Helsingborgsraggarna efter bråk med Malmöraggarna kvällen innan. Helsingborgarna körde laddade med bensindunkar ner i sin Plymouth Fury, smög över en åker till gården och tände på. Göransson blev vittne till mordbranden. Enligt åklagaren hade detta upptäckts av Cederholm som beordrade att Göransson skulle röjas ur vägen. Livlös fördes han i bakluckan på en bil till hamnen i Helsingborg där han kastades i vattnet. Cederholm och ytterligare en person dömdes våren 1981 i tingsrätten för grov mordbrand, ytterligare fem personer dömdes för mordbrand.[1]

Efter avslutad rättegång framträdde som vittne en 17-årig flicka som sett allt. Cederholm åtalades nu även för att ha mördat Göransson. I hovrätten dömdes Cederholm våren 1982 även för människorov och medhjälp till grov misshandel även om 17-åringen inte hade pekat ut just honom, dock ej för mord. 17-åringen berättade att på morgonen efter branden kom raggargänget hem till henne med en livlös person och hon följde med i den raggarbil som körde kroppen till Helsingborgs hamn. De fem dömda i mordbranden, plus två raggare från Göteborg dömdes för inblandning i bortförandet och misshandeln av Göransson.[2][3]

Polisens utredning granskades av journalisten Jan Guillou i TV-programmet Rekord-Magazinet. Bland vittnesmål som talade till Cederholms fördel var en släktmiddag i Klippan som han hade deltagit i samma kväll som branden. Cederholm beviljades resning i Högsta domstolen i november 1983. I rättegången biträddes Cederholm av advokaten Henning Sjöström. I juli 1984 friades Cederholm men inte de övriga. Då hade Cederholm suttit i fängelse i tre år och beviljades senare ett skadestånd från staten på 400 000 kronor plus 115 000 kronor för förlorad arbetsförtjänst.[4]

Cederholm dömdes 1997 till åtta års fängelse för narkotikabrott.

Guillou har skrivit om fallet i sin bok "Justitiemord" 1983. För sitt engagemang i fallet belönades Guillou 1984 med Stora journalistpriset.

Fotnoter

  1. Lars Olof Strömberg. "Mördaren kan gå fri", Kvällsposten 11 november 2004
  2. "Raggarmordet preskriberas", Helsingborgs dagblad 25 november 2004, s. 13
  3. Annette Fröstberg. "Raggarmordet preskriberas", Sydsvenskan 25 november 2004, s. 16
  4. "Lång utredning från mordbrand till mord", Helsingborgs dagblad 8 november 2004, s. 8; Pelle Tagesson. "Guillous vän fick åtta års fängelse", Expressen 7 mars 1997
Personliga verktyg