Ingmar Björkstén

Från Rilpedia

Version från den 19 maj 2009 kl. 21.55 av LA2 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ingmar Björkstén, född 1936 i Helsingfors, död 2002 i Frankrike, var kulturjournalist och författare, under större delen av livet bosattt i Sverige. Han var Svenska Dagbladets kulturchef 1981-1991 och kulturråd vid svenska ambassaden i Washington 1991–96.[1]

Innehåll

Biografi

Björksten kom till Sverige från Finland under andra världskriget som krigsbarn. Hans författardebut skedde 1963 med Drömmare. Han skrev ett 20-tal böcker, bland annat kokböcker. Han var även en av Sveriges första tv-kockar. Björkstén blev kulturredaktör på Svenska Dagbladet 1976 och 1981 kulturchef. Han lämnade tidningen 1991 för tjänsten som kulturråd vid Sveriges ambassad i Washington D.C., USA.[1]

Björksten skrev flera reseskildringar och artikelserier från resor. Exempelvis företog han 1987 en veckolång resa till Bulgarien, vilket utmynnade i en serie artiklar där han skrev att ryssarna hälsades som befriare när de 1944 marscherade in i landet. Han påstod också att det inte förekommer någon censur i landet.[2] Björksten har, tillsammans med många svenska kulturpersonligheter som exempelvis Lars Gustafsson, kritiserats för sin positva inställning till kulturrevolutionens Kina.[3]

Björkstén bodde sina sista levnadsår i Frankrike. Hans sista bok Tur i otur gavs ut 2000. Den handlar om kampen mot cancern.[1] I den kom han också ut som homosexuell. Hans postumt utgivna memoarer innehåller vad RFSL kallar ett "veritabelt homomanifest". [4]

Bibliografi

Skönlitteratur

  • Alla. En kärleksroman, Stockholm 1983, Bonnier.
  • Ensamheter. Noveller, Stockholm 1985, Bonnier.
  • Brytningar. Noveller, Stockholm 1981, Rabén & Sjögren. (Även översatt till tyska.)
  • Smärtprovet. Roman, Stockholm 1987, Bonnier, 1987.
  • Hemkomster. Noveller, Stockholm 1989, Bonnier, 1989.
  • Krigsbarnet. En Helsingforsroman, Stockholm 1991, Bonnier.

Övrigt

  • Scenbild USA. En amerikansk teaterhistoria, Stockholm 1967, Sveriges radio.
  • Australisk dagbok. September 1962 - februari 1963, Stockholm 1964, Geber.
  • Drömmare: En bok om modern dramatik, Stockholm 1963, Geber.
  • Dagar i New York. Anteckningar 1 maj - 10 juli 1965, Stockholm 1966, Geber.
  • Bo Widerberg. Författaren, teatermannen, filmskaparen, Stockholm 1971, Forum.
  • Leopardväckning. Tio författare och den utsatta borgerligheten, Stockholm 1979, Rabén & Sjögren.
  • Patrick White - Epikern från Australien, Stockholm 1973, Forum, 1973. (Även översatt till norska, engelska och tyska.)
  • Tre veckor i Kina. Reseanteckningar, Stockholm 1979, LiberFörlag.
  • Kyckling på 49 sätt (tillsammans med Birger Sjöström), Stockholm 1982, Rabén & Sjögren.
  • I Sydafrika. Ett reportage, Stockholm 1983, Sv. dagbladet. (Valda artiklar ur Svenska dagbladet.)
  • Artur, med upproriskt sinne och djup tacksamhet, i Det okuvliga gräset, sammanställd av René Vázquez Díaz. Stockholm 1986, Bonnier s. 88-96. (Om förf:s minnen av möten med Artur Lundkvist.)
  • Ny i köket. En receptsamling, Stockholm 1990, Rabén & Sjögren, 1990.
  • Middagar, Stockholm 1988, Trevi.
  • Det förtätade livet. Teaterkritik 1980-1990, Stockholm 1995, Carlsson.
  • God middag, Amerika. Mat, kultur, historia med drygt 150 lättlagade recept, Stockholm 1989, Prisma.
  • Tur i otur. På offensiven mot prostatacancer, Stockholm 2000, Prisma.
  • En dag, en tid. Möten och minnen, Rimbo 2002, Fischer & Co. (Postumt utgivna memoarer.)

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 Sundsvalls Tidning 2002-06-21
  2. "I Bulgarien där kulturen fått sin helgdag" i SvD 1987-06-10; "Glasnost och töväderstankar i Bulgarien" i SvD 1987-06-14; SvD 1987-06-18.
  3. Staffan Heimerson i Svensk Tidskrift 5/99.
  4. Minnesruna på www.rsfl.se, 2002-11-13

Externa länkar

Personliga verktyg