Bouvier des Flandres
Från Rilpedia
| Bouvier des Flandres | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 |
||||||||||||||
| Ursprungsland | ||||||||||||||
| Belgien | ||||||||||||||
| Rasgrupp | ||||||||||||||
|
||||||||||||||
 |
Bouvier des Flandres (boskapsfösare från Flandern) är en hundras som har både det belgiska och det franska Flandern som hemland. Ursprungligen användes rasen som boskapsfösare, boskapsvallare och som drag- och vakthund. Moderniseringen av lantbruket har gjort att den numera huvudsakligen används som vakthund, men också som skydds- och polishund. Rasens goda fysik och förmåga att utstå hårda påfrestningar, dess goda spårsinne, initiativförmåga och intelligens gör den användbar som spår- och rapporthund. När hunden föser och vallar boskap gör den det genom att tackla den. Detta innebär att hunden hoppar upp och stöter med bröstet mot djuret.
Innehåll |
Rasstandard
Uppförande/karaktär
Bouvier des Flandres ska vara en kraftigt byggd hund med kompakt kropp och kort ländparti, kraftig benstomme och starka, muskulösa ben. Den ska ge intryck av kraft och styrka utan att verka klumpig. Bouvier des Flandres ska ge intryck av intelligens, energi och djärvhet. Rasen ska vara lugn, sansad, klok och orädd.
Huvud
Huvudet ska vara torrt, proportionerligt till kroppen och verka massivt, viket förstärks genom skägg och mustasch.
Skallparti
Skallen ska vara väl utvecklad. Dess bredd ska vara något mindre än längden och hjässan ska vara flat. Skallens och nosryggens linjer ska vara parallella. Skallens längd i förhållande till nosryggen ska vara 3 till 2. Pannfåran ska vara endast svagt markerad.
Stop
Stopet ska vara obetydligt markerat men dock synas mer markerat på grund av de buskiga ögonbrynen.
Nostryffel
Nostryffeln ska vara väl utvecklad, rundad, alltid svart och ha vida näsborrar.
Nosparti
Nospartiet ska vara torrt, brett och kraftigt med rak profil. Det ska vara lätt avsmalnande mot nosspetsen utan att verka spetsigt. Nospartiet ska vara kortare än skallen i förhållandet 2 till 3. Nospartiets omkrets, mätt precis under ögonen, ska ungefär motsvara huvudets längd. Nosryggen ska övergå i en lätt böjd linje vid nostryffeln.
Käkar och tänder
Rasen ska ha ett komplett och regelbundet saxbett med kraftiga välutvecklade käkar. Tångbett är tillåtet.
Kinder
Kinderna ska vara flata.
Ögon
Ögonen ska vara lätt ovala, horisontellt placerade och så mörka som möjligt i överensstämmelse med pälsfärgen. Ögonen ska ha ett frimodigt och energiskt uttryck och får varken vara insjunkna eller utstående. Ögonlocksränderna ska vara svarta. Blinkhinnan får inte synas. Alltför ljusa ögon eller rovdjursögon är absolut inte önskvärda.
Öron
Kuperade öron ska vara trekantiga, bäras upprätta, vara högt ansatta och mycket rörliga. Kuperingen ska göras så att örat är proportionerligt i förhållande till huvudets storlek. Okuperade öron ska vara mycket rörliga. De ska vara högt ansatta, över ögonhöjd, och öronlappen ska hänga rakt ned. Vikningen vid öronbasen får inte vara placerad högre än skallens plan. Öronen ska vara halvlånga. Formen ska vara som en liksidig triangel med lätt rundade öronkanter. Öronen ska hänga tätt intill kinderna, men vid ansättningens översta del ska de vara lätt åtskilda från huvudet. Öronen får varken vara veckade eller inåtvridna. Deras storlek ska vara i proportion till huvudet. De ska vara täckta med kort päls.
Hals
Halsen ska vara välburen, torr och muskulös med mjuk övergång i skulderpartiet. Halsens längd ska vara något mindre än huvudets längd. Nacken ska vara kraftig och lätt välvd.
Kropp
Kroppen ska vara kraftig.
Manke
Manken ska vara lätt markerad.
Rygg
Ryggen ska vara kort, bred, plan och muskulös samt smidig och stark. Ryggens längd från skulderleden till sittbensknölen ska vara ungefär lika med mankhöjden.
Länd
Ländpartiet ska vara kort, särskilt hos hanhunden. Det ska vara brett, muskulöst och smidigt.
Kors
Länden ska med en mjuk linje övergå i korset, som ska ligga i höjd med rygglinjen. Korset ska vara brett, mera utvecklat hos tiken, men brett utan överdrift hos hanhunden.
Bröst
Bröstkorgen ska vara djup och nå till armbågen. Avståndet mellan bogspetsen och bakersta revbenet ska motsvara ungefär 7/10 av mankhöjden.
Underlinje
Buklinjen ska vara något uppdragen.
Svans
I hemlandet kuperas svansen 2-3 kotor från svansroten. Svansen ska bäras i linje med ryggen. I rörelse bäres svansen högt. Medfödd stubbsvans är tillåten.
Storlek
Höjd: hanar: 62-68 cm; tikar: 59-65 cm. Vikt ca: hanar: 35-40 kg; tikar: 27-35 kg.
Historik
- 1913 Upptar den belgiska stamboken för första gången 4 hanar och 4 tikar, som registrerats under namnet Bouvier de Roulers.
- 1914 Registrerades 3 hanar och 2 tikar. Under första världskriget var det stopp på all uppfödning.
- 1920 Registrerades 16 hanar och 18 tikar.
- 1922 Nämns rasen under namnet Bouvier Belge des Flandres, i den belgiska stamboken.
- 1933 Hittar vi för första gången rasen under namnet Bouvier des Flandres, i den belgiska stamboken
- 1935 Upptar den belgiska stamboken totalt 935 registreringar i LOSH[1], vilket är Belgiens motsvarighet till Svenska kennelklubben.
- 1937 Skrevs en fransk-belgisk standard för Bouvier des Flandres.
- 1939 Anländer den första Bouvier des Flandres i Sverige. Den gick dock aldrig till avel.
- 1965 Reviderades rassstandarden och antogs av Fédération Cynologique Internationale (FCI).
- 1966 Den svenska aveln av rasen började.
- 1969 Gav franska och belgiska bouvierklubbarna gemensamt ut "Kommentar" till rasstandarden.
- 1981 Kom den franska bouvierklubben ut med en domarhandledning för att förtydliga rasstandarden.
