Högre lärarinneseminariet
Från Rilpedia
Högre lärarinneseminariet i Stockholm (HLS, namnet infört 1878) hade till ändamål att bedriva lärarinneutbildning främst för de högre flickskolornas och samskolornas räkning.
Uppslaget till inrättandet av detta läroverk gjordes av rikets ständer, som - med anslutning till en av Fredrik August Cederschiöld väckt motion - i skrivelse av 25 februari 1858 anhöll, att "Kungl. Maj:t täcktes låta uppgöra och till rikets näst sammanträdande ständer överlämna förslag till undervisningens ordnande för den kvinnliga ungdomen, med huvudsakligt avseende fästat på bildandet av lärarinnor".
Till riksdagen 1859-60 framställde Kungl. Maj:t en skrivelse, vilken innehöll en utredning av ärendet, och trots att man då inte fann statens tillgångar medge detta, beviljade ständerna erforderliga anslag för detta. Genom kungligt brev 29 december 1860 förordnades en direktion, och genom kungligt brev 10 maj 1861 gavs nödiga föreskrifter för den nya institutionen, vilken öppnades 1 oktober samma år under namnet Seminarium för bildande af lärarinnor. Utbildningen var treårig med ett frivilligt fjärde år.
Riksdagen 1862-63 biföll även anslag en Normalskola för flickor, som ställdes i samband med seminariet och i vilken dess elever erhöll praktisk ledning och övning i att undervisa. Denna anstalt började sin verksamhet 1864. Sedan 1863 fanns dock för ändamålet en av direktionen anordnad "provskola", vilken bestod av två klasser.
Högre lärarinneseminariets hushållsskola öppnades 1892. Dess ändamål var att ge teoretisk och praktisk undervisning i huslig ekonomi. Första årets elever fick sin utbildning i en av Anna Hierta-Retzius inrättad matlagningsskola, som av ägarinnan ställts till direktionens förfogande. Huvudsakligen genom ett av 1893 års riksdag beviljat anslag möjliggjordes upprättandet av en särskild hushållsskola för seminariet och normalskolan. Vid denna anstalt, som öppnades 1893 undervisades dels sådana elever, som vilja utbilda sig till lärarinnor i huslig ekonomi vid högre flickskolor, dels eleverna i den fortsättningsklass, som 1892 inrättades vid normalskolan. Från 1871 hade seminariet och normalskolan sina lokaler i en av Erik Gustaf Sjöberg ritad byggnad på Riddargatan 5, vilket hus 1875 genom köp övergick i seminariets ägo.
En rad framstående svenska kvinnor hade som unga varit elever på seminariet, t.ex. Emilia Fogelklou, Selma Lagerlöf, Jeanna Oterdahl, Anna Maria Roos, Anna Sandström, Alice Tegnér och Anna Whitlock. Med tiden fick dock allt fler kvinnor tillgång till akademisk utbildning och seminariet kom därigenom att betraktas som överflödigt. Högre lärarinneseminariet avvecklades därför 1942-43.
Litteratur
- Kungl. högre lärarinneseminariet in memoriam, Valter Fevrell (utgivare), Stockholm 1943
- Lopez, Silbano: Kungliga högre lärarinneseminariet och flickskolans framväxt, i Sekelskiftets utmaningar (Ann-Katrin Hatje, red.) 2002
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
