Witting
Från Rilpedia
Witting, (Wittingk) tyskbaltisk släkt från Riga. Härstammande från Henricus de Wittinghe, kanik i Dorpat 1342. Släktvapen fastlagt 25 februari 1572 genom tysk-romerskt ridderskap. Familjen inkom till Sverige under Carl IX:es tid, adlades 1683 och introducerades på Riddarhuset 1686, #1044. Den i Sverige levande ättegrenen förklarades utdöd 1787 men i Tyskland fortlevde en annan.
Släkten föll i onåd på 1730-talet kring ett mycket tidigt fall av "checkbedrägeri". Det var tre stycken växel-bankassignationer till ett sammanlagt värde av 4015 daler kopparmynt som Erland Broman svikligen behöll i sin ägo medan 3 falska assignationer inlades i ett förseglat kuvert, som gardesofficeraren Gustav Adolf Witting skulle säkerhålla till postens avgång. Då fallet började rannsakas i Stockholm efter fyra månader lät Broman rikta misstankarna mot Gustav Adolf Wittings broder, genom att lägga vid brottet bindande bevismaterial hos gardeskaptenen Carl Witting. Kaptenen sattes i arrest, från vilken han uppgavs förrymd i mars 1731. Kort därpå upphöjdes Erland Broman genom sina bravader till kammarherre hos kung Fredrik. I två års tid försökte Carl Witting få fri lejd tillbaka till Sverige för att rentvå sig från anklagelserna, men då Broman genom allehanda tjänstaktigheter gjort sig oumbärlig i kung Fredriks kärleksaffärer, kunde någon rättvis process inte komma ifråga. Då någon dom i målet inte avkunnades är Carl Witting idag juridiskt sett oskyldig, trots att målet i Riksbankens brottsmålskrönika sammanfattats med en mot denne förutfattad mening av bankens fiskal Bellman.
Carl Witting dödförklarades i Sverige 1739 då hans far gick ur tiden, sannolikt för att underlätta arvsskifte. Efter 1735 omnämns han bara som överstelöjtnant von Witting i Holstein-Gottorpsk tjänst, 1743 i Köpenhamn som medarbetare till von Korff. Senare uppges han blivit rektor för den då nystartade militära ingenjörsakademin i St Petersburg. Han uppträder även i Sergei Solovievs ryska historieskrivning som spion på uppdrag till Berlin. Han utnämndes till resident för Holstein-Gottorp i Lübeck på sin 50-årsdag i maj 1747 och Anrep anger året för hans död till 1756. Idag levande ättlingar till Carl von Witting invandrade till Sverige 1966.
Betydande personer:
Joachim Wittingk +1581, köpman i Riga och rådsherre därstädes 1564 Se: Harald Hornborgs utredning
Georg Gottlieb Wittingk 1582-1654, omskriven pastor med ett föga hedrande leverne. Evangelische Prediger Livlands
Georg Caspar Wittingk 1599-(1578?), överfiskal i Livland och Ingermanland. Brev i RA.
Christoffer Georg Witting 1655-1739, överste för Skaraborgs regemente. Utförliga uppgifter i E.Bensow - Skaraborgs Regementes Historia och Överstebostället Kungslena och dess överstar av Karl af Geijerstam, 1945
Fabian Gottlieb Witting 1668-1722 och Casper Gottlieb Witting 1673-1718, livdrabanter hos Karl XII och följde till Bender 1709.
Gustav Adolf Witting 1699-1770, riddare av svärdsorden och ägare till Gripenbergs slott. Skönlitterärt omskriven i:Kulturbilder och Minnen af Olof Hermelin (1907), Från Svenska Bygder. Se även: Jean Silfving - Gripenberg och Mörbylund
