Järnnätter
Från Rilpedia
Järnnätter är en benämning på nätter med frost under vår och försommar, som kan skada eller försena växter och odlingar.
Innehåll |
Begreppets uppkomst
Begreppet är gammalt och är förmodligen en felöversättning av den tyska bondepraktikan, där; ”Eismänner” (Ismän) har uppfattats som Eisenmänner (järnmän). Dessa avsedda "ismän" var Servatius, Bonifatius samt Pankratius som var "Die frostheiligen (frosthelgonen)" och var symboler för vintern på samma sätt som vi talar om kung Bore. Man ansåg att nätterna 11-13 maj var speciellt frostbenägna och kopplade samman dessa med de tre.
Bonifatius hade, som exempel, namnsdag förr i Tyskland den 5 juni, vilket också kan vara en förklaring till varför de nämns ihop med specifika datum för frostnätter.
Luddenätter, Luddinätter, Naddarna, Valborgsnoran, var bland den svenska allmogen benämningar på de sju nätterna omkring Filippus (1 maj), som i allmänhet ansågs vara kalla.
Att ett avbrott i vårvärmen inträffar under första hälften av maj, härrörande från naturliga orsaker, har förutom i Tyskland också iakttagits i Nederländerna och i Frankrike där det heter: À la mi-mai queue d'hiver ("vid mitten av maj en eftersläng av vintern").
Järnnätter i Sverige
I Sverige har vi tagit till oss uttrycket och olika delar av landet har utnämnt vissa nätter till järnnätter. En vanlig uppfattning i mellansverige är att järnnätterna inträffar första veckan i juni, speciellt natten till den 2 juni och nätterna mellan 13 och 18 juni. I Norrland tar man också med 28-31 juli och 11-19 augusti som särskilt utsatta nätter. Detta är dock mest folktro då det ej går att finna statistiska stöd för att vissa dygn skulle vara mera utsatta för frost.
Referenser
Källor
- Definition, från SMHI
- Källa luddenätter, från Nordisk familjebok
Se även
Externa länkar
- SMHI webbplats
- Faktoider om bondepraktikan
