Odelsrett
Från Rilpedia
Version från den 15 september 2008 kl. 15.53 av SpBot (Diskussion)
Odelsrett är en uråldrig institution i den norska lagstiftningen och får enligt grundlagens § 107 icke upphävas. Odelsrätten bestämmer, att all jord på landet (icke i städerna), som i minst 20 år ägts av en och samma person eller av hans förfäder, kan av släktens medlemmar (i närmare bestämd ordning) inlösas efter taxeringsvärde, ehuru den övergått i annans ägo, blott sådant sker inom de närmaste tre åren. Den, som sålunda begagnat sin odelsrätt, är emellertid skyldig att bruka jorden i tre år, vid risk att den annars övergår till den nye ägaren. Den laga formen för ett sådant återbördande benämns odelssögsmål, vari det gäller att ytterst noga bevaka alla detaljer, då det minsta processuella formfel kan medföra förlust av odelsrätten.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).