Arrane Ashoonagh Dy Vannin
Från Rilpedia
Arrane Ashoonagh dy Vannin (engelska: O Land of our Birth) är Isle of Mans nationalsång. Den skrevs och komponerades av William Henry Gill (1839-1923) och den manxiska översättningen var gjord av John J. Kneen (1873–1939). Nationalsången har åtta verser men det är bara den första och den sista versen som brukar sjungas. Tynwald beslöt 2002 att den skulle vara Isle of Mans officiella nationalsång tillsammans med den brittiska God Save the Queen.
Innehåll |
Verserna på svenska
<poem> O vårt födelseland, O juvelen på Guds jord, O ö så stark och så skön; Byggd lika stadigt som Barrule, Din tron av hemstyre Gör oss fria som din friska bergsluft.
När dansken Orry Regerade i Mannin, Sades det att han kom ifrån ovan; För himmelens vishet Var given till honom Att styra oss med kärlek och rättvisa.
Våra fäder har berättat Hur helgon blev helgon, Förkunnade fredens evangelium; Att syndfulla begär Falska som Baals eldar, Måste dö innan våra problem kan upphöra.
Ni söner av jorden, I umbäranden och slit, Som plöjer sig fram på land och till havs, Ta din vilja medan du kan, Och tänk på mannen Som slet vid Galileiska sjön.
När vilda stormar slog emot Den sköra lilla båten, De upphörde på hans varsamma befallning; Trots all vår rädsla Är Räddaren nära För att vakta vårt kära fädernesland.
Låt stormvindar jubla, Och lyft deras röst, Ingen fara kan på våra hem falla; Våra gröna kullar och klippor Omgärdar vår flock, Och håller ute havet som en mur.
Vår ö, så välsignad, kan ingen fiende antasta Vår säd och vår fisk ska föröka sig; Från strid och svärd beskyddar vår Herre, Och kröner vårt land med frid.
Låt oss så glädjas Med hjärta, själ och röst, Och att på Herrens löfte förtrösta Att i varje timme Vi förtröstar på hans makt, Ingen ondska kan nå våra själar. </poem>
Verserna på engelska
<poem> O land of our birth, O gem of God's earth, O Island so strong and so fair; Built firm as Barrule, Thy Throne of Home Rule Make us free as thy sweet mountain air.
When Orry, the Dane, In Mannin did reign, 'Twas said he had come from above; For wisdom from Heav'n To him had been giv'n To rule us with justice and love.
Our fathers have told How Saints came of old, Proclaiming the Gospel of Peace; That sinful desires, Like false Baal fires, Must die ere our troubles can cease.
Ye sons of the soil, In hardship and toil, That plough both the land and the sea, Take heart while you can, And think of the Man Who toiled by the Lake Galilee.
When fierce tempests smote That frail little boat, They ceased at His gentle command; Despite all our fear, The Saviour is near To safeguard our dear Fatherland.
Let storm-winds rejoice, And lift up their voice, No danger our homes can befall; Our green hills and rocks Encircle our flocks, And keep out the sea like a wall.
Our Island, thus blest, No foe can molest; Our grain and our fish shall increase; From battle and sword Protecteth the Lord, And crowneth our nation with peace.
Then let us rejoice With heart, soul and voice, And in The Lord's promise confide; That each single hour We trust in His power, No evil our souls can betide.
</poem>
Verserna på manx
<poem> O Halloo nyn ghooie, O' Ch'liegeen ny s'bwaaie Ry gheddyn er ooir aalin Yee, Ta dt' Ardstoyl Reill Thie Myr Barrool er ny hoie Dy reayl shin ayns seyrsnys as shee.
Tra Gorree yn Dane Haink er traie ec y Lhane Son Ree Mannin v'eh er ny reih 'S va creenaght veih Heose Er ny chur huggey neose Dy reill harrin lesh cairys as graih
Ren nyn ayryn g'imraa Va Nooghyn shenn traa Yn Sushtal dy Hee fockley magh Shegin yeearree peccoil Myr far aileyn Vaal, Ve er ny chur mow son dy bragh.
Vec ooasle yn Theihll Ayns creoighys tooilleil Ta traaue ooir as faarkey, Gow cree Ny jarrood yn fer mie Ta coadey 'n lught-thie Ren tooilleil liorish Logh Galilee.
D'eiyr yn sterrm noon as noal Yn baatey beg moal Fo-harey hug Eh geay as keayn Trooid ooilley nyn ghaue Ta'n Saualtagh ec laue Dy choadey nyn Vannin veg veen.
Lhig dorrinyn bra Troggal seose nyn goraa As brishey magh ayns ard arrane Ta nyn groink aalin glass Yn vooir cummal ass As coadey lught-thie as shioltane.
Nyn Ellan fo-hee Cha boir noidyn ee Dy bishee nyn eeastyn as grain Nee'n Chiarn shin y reayll Voish strieughyn yn theihll As crooinnagh lesh shee 'n ashoon ain.
Lhig dooin boggoil bee, Lesh annym as cree, As croghey er gialdyn yn Chiarn; Dy vodmayd dagh oor, Treish teil er e phooar, Dagh olk ass nyn anmeenyn 'hayrn </poem>
Se även
Källa
- Fritt översatt från engelskspråkiga Wikipedia.
