Från Rilpedia
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Texten från svenska Wikipedia
När uppträdde de första organismerna?
De första fröväxterna på jorden uppträdde för ca 365 miljoner år sedan under devonperioden. Det rörde sig här om enkla nakenfröiga växter. Denna grupps fortsatta utveckling resulterade så småningom i ett kraftigt uppsving. Gruppen blev under karbonperioden (för 360-286 miljoner år sedan) allt vanligare och differentierades i flera grenar, av vilka en del numera är utdöda medan övriga är de ovan nämnda grupperna fröormbunkar, cykadofyter etc. De nakenfröiga växterna nådde sin rikaste utveckling under perm, trias, jura och krita (för ca 250-100 miljoner år sedan), då de tillsammans med ormbunksväxterna dominerade vegetationen. Under krita för ca 120-100 miljoner år sedan började de gömfröiga växternas explosionsartade utveckling, och dessa växter kom så småningom att helt dominera. Deras ursprung är dock fortfarande höljt i dunkel. Troligen har de uppkommit ur någon nu utdöd grupp av nakenfröiga växter, progymnospermer, men man har inte med någon större säkerhet kunnat peka ut en sådan grupp. Livet var under kambrium och ordovicium fortfarande i huvudsak begränsat till vattenmiljöer. Det är inte säkert fastlagt när de första landväxterna uppträdde, men fossilen visar att det under sen ordovicisk tid och under silur skedde en gradvis övergång till landliv. Förekomsten av bl.a. gemensamma typer av klorofyll antyder att landväxter, dvs. mossor och kärlväxter, har utvecklats från grönalger. I samband med övergången till landliv har det utvecklats strukturer för upptagning och transport av vatten inom växten samt en kutikula som skydd mot uttorkning. De äldsta kända landväxterna är från yngre silur och representeras av de utdöda rhyniofyterna. Fynd av sporer tyder emellertid på att landväxter kan ha utvecklats tidigare. Rhyniofyterna levde i fuktiga miljöer och saknade egentliga blad och rötter. De dog ut under devon (för ca 370 miljoner år sedan). Växternas invasion av land fick verklig fart under devon. Under periodens gång tillkom lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar, så att landfloran mot slutet av devon var långt mer utvecklad än i början. I slutet av devon och under karbon uppkom fröet som en ytterligare anpassning till landliv hos fröormbunkar, barrväxter (koniferofyter) och cykadofyter. Utvecklingen av fröet innebar en frigörelse från fuktiga miljöer, och dessa växter kunde spridas också till mer torra landområden. De nakenfröiga växterna utgjorde de dominerande inslagen i flororna från perm till början av krita. Nästa stora revolution i växtvärlden var uppträdandet av de gömfröiga växterna under äldre krita (för ca 130 miljoner år sedan). Vilken tidigare växtgrupp de utvecklats ur är mycket omdiskuterat. De gömfröiga växterna har sedan slutet av kritperioden genomgått en explosiv utveckling, som har gått hand i hand med många insekters utveckling.
