Lungödem
Från Rilpedia
Lungödem (latin: oedema pulmonalis) är en ansamling av vätska i lungorna. Lungödem orsakas oftast av att funktionen i hjärtats vänsterkammare är sämre än i högerkammaren. Detta gör att hjärtats vänstra kammare inte orkar pumpa bort det blod som höger kammare pumpar in i lungkretsloppet. Andfåddhet, rosa slem och rassel som kan höras med stetoskop uppstår.
Normalt balanseras kapillärtrycket på 10 mm Hg mot det kolloidosmotiska trycket i blodet på 30 mm Hg. Risk för lungödem föreligger vid stigande kapillärtryck, om samtidigt det kolloidosmotiska trycket sjunker eller om barriären mellan luft i alveolen och blodet i alveolarkapillärerna förändras i riktning mot större permeabilitet för blodplasman.
Lungödem kan uppstå framför allt vid följande medicinska tillstånd:
- Sviktande vänsterhjärtkammare, till exempel hjärtinfarkt, hjärtarytmi eller mitralisstenos
- Övervätskning
- Svåra hjärnskador, till exempel skallskador
Även stark kroppsansträngning på mycket hög höjd kan orsaka lungödem hos annars friska individer.
Symptombild
- Rethosta och andfåddhet, förhöjt blodtryck
- Ökad andfåddhet, ångest, en bubblande känsla i bröstet, kallsvett, åter sänkt blodtryck
- Luftskummig vätska, ofta rosafärgad, tränger fram ur näsa och mun
- Medvetslöshet och död
Behandling
Akut lungödem är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling. Följande åtgärder syftar till att minska belastningen på hjärtat:
- Halvsittande kroppsläge med sänkt fotända
- Syrgas via andningsmask, ofta med förhöjt tryck, sk CPAP (continuous positive airway pressure)
- Nitroglycerin
- Vätskedrivande läkemedel
- Morfin
- Betablockerande läkemedel vid snabbt förmaksflimmer
- På sjukhus (eller i vissa fall i hemmet) kan man ge syrgas under övertryck (sk. CPAP)
- Digitalis som sänker hjärtfrekvensen och ökar hjärtats pumpkraft kan ibland ges intravenöst
